Bubblor!

Lägenheten är tyst och stilla. Inga leksaker ligger utspridda på golven att trampa på och svära över, nappflaskorna är diskade, bajspåsen i badrummet sedan länge tömd och egentligen borde jag se fram emot en lång natt av ostörd sömn och en hel säng för mig själv - istället sitter jag här, inloggad på Eriks blogg, och känner bara en enda sak - SAKNAD!

Vetskapen att det bara är för ett par nätter och försäkran om att han är i trygga händer gör att jag härdar ut! Eriks pappa brukar ibland ringa upp mig bara för att säga att han fått en "Ullebubbla"! Första gången detta hände blev jag lite konfunderad och ställde mig frågande till vad killen råkat ut för men när han förklarade vad han menade fick jag en aha-upplevelse för precis så kunde jag själv känna. Den där upprymda känslan som sköljer över en utan förvarning och påminner en om hur mycket man älskar och är tacksam över någon - kan inte köpas för pengar och kan definitivt inte tvingas fram!

Har Ni aldrig känt det där hugget i magen som sakta sprider sig i form av värme till hjärtat och som gör att du stannar upp och upplever att världen står still och du känner att du är lyckligast i hela världen?

Nu är jag drabbad igen! "Danielbubblorna" har inte fått konkurrens av "Erikbubblor" - bättre upp - nu attackeras mitt hjärta av bubblor likt aldrig förr.

Nu skall jag ta med mig mitt lyckorus och sova gott med vetskap om att jag snart får äkta vara när mina älsklingar kommer hem...