Farsan min är en härlig kompis och många är mornarna nu under ledigheten då vi stojat runt och lekt och haft oss. Det fina med farsan är att han SER stor och stark ut men jag vet hur det verkligen ligger till och oss emellan - farsan är inte mycket att ha med sig i mörkret för att känna sig trygg!
Antingen är han klen som få ELLER så besitter jag superkrafter som ingen annan bebis. Jag tror på det senare vilket ju innebär att jag har en hyfsad farsa ändå, även om han i mig mött sin överman.
Alla grepp är tillåtna och jag till och med utvecklar nya och avancerade!
Såklart att det är på skoj och jag kan intyga att kramkalas med farsan är minst lika roligt som värsta brottningsmatchen oss emellan!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar