Dels har jag min "gamla" som i och för sig varit en trogen följeslagare men som nu mest känns trång och obekväm - sedan har vi ju min "nya" som jag fick av farmor och farfar för inte så länge sedan. Den är go och den gör mig glad - ordentligt med svikt kan jag lova!
Trots mitt gillande är det fortfarande en babysitter och jag känner mig lite tvingad när jag blir nedstoppad i den. Förstår ni vad jag menar?
"Sitt nu där bäbis och luta dig tillbaka och gunga, låt gärna gunget gunga dig till sömns så kan mamma och pappa göra annat!"
Jag vill inte att gunget skall gunga mig till sömns - jag vill vara med och ha koll på läget. Idag klurade jag ut hur jag skall gå till väga - någon annan som använder sin sitter som jag gör?
Genom att luta mig lite till höger och låta höger arm ta stöd mot sitterns sida så kunde jag med trimmade magmuskler dra upp kroppen och genom att skjuta ner rumpan och sträcka på ryggen blev det helt sonika luft mellan sittern och min kropp och det kändes som jag satt HELT SJÄLV.
Wow - vilken kille - KAN SJÄLV!
Bara ta det lugnt, du kommer snart att krypa och då ska du se hur din mamma och pappa får fart på benen. Ett tips är att rulla under låga möbler där man fastnar.
SvaraRadera