Upp - på många vis!

Wow, kryss i taket!!! Ebba roar sig själv och leker på egen hand! Det är, skall Ni veta, inget vi är speciellt vana eller bortskämda med i det här huset.

Ebba må vara världens gulligaste Ebba men hon är samtidigt världens mest klängiga Ebba och det är lyftas eller lyftas som gäller - inga mellanting. På dagis säger de att hon är riktigt duktig på att undersöka och utforska på egen hand men så fort vi kommer hem innanför dörren eller det att mamma eller pappa visar sig så är det upp, upp, upp som gäller. Hon skriker och fäller krokodiltårar så fort man sätter henne ned. Ibland kan man tro att hon har ont någonstans men så fort man lyfter upp henne så blir hon tyst, tvärtyst!

Kan du fatta att morsan, och farsan med för den delen, tycker att det är aningens jobbigt. Hon var en nätt liten tjej när hon föddes men nu väger hon sina dryga 10 kilo och är inget man håller på höften SAMTIDIGT som man behöver göra precisionsarbete, typ hälla upp varmt kaffe till sig själv eller Provivadryck till mig. Kan du tänka dig hur det ser ut när morsan och farsan behöver gå på toaletten för att pinka? Hihihihi - det är en syn för gudarna, Ebba är med hela vägen...hihihi! Bre mackor med en hand är numera en förädlad konst här hemma och snart fixar morsan även att greja skalade morotsstavar till mig, allt med bara en hand och arm.... Hon börjar gå lite konstigt nu min morsa, ena axeln är lite sned..hihihih.

Nä, det är är väl bara att härda ut. Själv var men ingen klängErik när man var liten, iallafall säger föräldrarna att de inte kan minnas att jag var likadan när jag var liten och det tar jag faktiskt som en liten komplimang och håller fast vid....

"Ebba, när du var liten var du mycket jobbigare än vad jag var!"

One more thing:

Ebba går nästan! Eller rättare sagt - Ebba går, flera steg minsann...hon är jätteduktig men jag vill minnas att jag gick någon månad före henne - ha! Jag vann igen!