Efter en mysig dag i Barsebäck och skogen så bar det av hem för lite käk och sedan väntade sig föräldrarna att jag skulle sova lite middag. Tji fick för precis när jag lagt mig tillrätta i soffan och släckt de blå så ringde det på dörren. Utanför stod en glad liten Vanessa som frågade efter mig, sin lek-kompis, och vem är väl jag att säga nej till en tjej???
Det var bara att resa sig upp och gnida bort sömngruset ur ögonen och dra på sig sandalerna och hänga med ut och leka. Man hade liksom inget val.
Det blev alltså en lååååååååååååång dag och när middagen senare på kvällen serverades kände jag mig som en zombi. Tuggade och svalde utan att egentligen veta vad jag gjorde. När maten låg i magen tackade jag för mig och sa följande mening för första gången i mitt liv (morsan höll på att trilla av köksstolen och farsan undrade om han missat att rensa öronen efter senaste duschen):
"Jag går och lägger mig!"
Klockan var inte ens 5 och jag somnade innan huvudet hittade sin plats på kudden! Wow!
Föräldrarna blev lite överumplade och visste inte riktigt vad de skulle ta sig till. En hel kväll ensamma! Snabbt kom de dock på att de dragit förhastade slutsatser och missat en viktig detalj - Ebba var ju vaken!
Ebba fick sig ett renande bad och hon uppskattade uppmärksamheten när det bara var hon och farsan i badkaret. De varma ångorna i badrummet hade nog en viss effekt och Ebba mötte upp John Blund bra mycket tidigare än vanligt. Återigen stod morsan och farsan där med häpna miner och blev lite ställda - vad gör vi nu då?
Ebba är hostig och lite krasslig och ville inte riktigt komma till ro fast att hon var trött...
Det var alltså en helt vanlig kväll på Bärnstensvägen och morsan och farsan behövde inte oroa sig över hur de skulle spendera kvällen, allt var som vanligt alltså! Hihihihi!
Zzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar