Helgnöje!

I lördags kom mamma hem från sin shoppingrunda på stan, trött och sliten efter en jakt på något nytt att sätta på sig kan jag tro. Gissa om jag blev glad - och förvånad - när hon sa att hon hade köpt något alldeles speciellt till mig. Var det för min skull som hon hade lämnat mig och pappa ensamma hela förmiddagen? Var det för min skull som hon fått trängas bland tusentals människor, fått köa och kanske till och med trängt sig för att hon ville komma hem till mig så snabbt som möjligt?

Något till mig? Något speciellt? Bara sådär, en helt vanlig lördag utan att det var någon speciell occasion! VAD KUNDE DET VARA? Det är inte så att jag kan komma på att jag saknar något. Fördelen när man är så här liten (kanske mest fördel för föräldrarna) är att man inte vet så mycket och vet man inte hur stort och gediget utbudet faktiskt är där ute i butikshavet är det ju inte heller så lätt att längta efter och önska sig något specifikt. En KEPS? Hallå! Var detta allt hon kunde komma på? Var detta allt hon hittade under hela shoppingturen? Jag AVSKYR huvudbonader - har Du inte fattat det ännu morsan?

Hur kan man bara komma på tanken att leta upp en keps och sedan betala för den och dessutom uppriktigt vara stolt över sitt inköp? Det mest otroliga i denna eländiga historia är ändå morsans förväntning om att jag skulle GILLA prylen!!! Morsan, hur väl känner du mig egentligen? Noll på en skala, eller? Läskigt! Måste bero på att hon lämnar mig och pappa ensam hela dagarna när hon numera väljer att gå till jobbet istället för att stanna hemma hos oss.

MIN EGEN MAMMA HAR TAPPAT KÄNSLAN FÖR VAD JAG VILL HA!

Hua!

Även om mamma tappat lite respekt hos mig (en keps!!! Hallå!!!) så är det ändå gott att hon finns och även om hon har lite konstig syn på vad jag uppskattar (en keps!!! Jag kan inte smälta det!) så är hon fortfarande go att sitta hos och krama och pussa och hon fixar fortfarande hyfsat gott käk så jag behåller henne nog ett tag till!

Pappa och jag har däremot hittat varandra på sistone och det har nog att göra med att jag börjar forma honom så som jag vill ha honom. Vi gör som jag vill, så enkelt är det och han är med på det så länge jag är glad! Jag gillar farsan!

Det finns många djur i parken, inte bara änder och gäss. Dessa djur vet jag inte riktigt vad de heter men de varken biter dig eller bajsar ner och det är väl bra?

Vad funkar väl bättre en solig dag än att avsluta den med god mat? Eftersom vi inte har egen trädgård ännu så lånade vi mosters.

God mat och dryck och lite lek med kusinen Leo. Leos bror Lucas var i sommarstugan med mormor och morfar och det tyckte jag va bra för då kunde jag stöka runt ostört i hans rum och snacka om en kille som har många leksaker....

"Pappa! Min kusin Lucas har fler leksaker än vad jag har! Betyder det att Ni inte tycker om mig? En keps farsan... Förlåt, jag kan inte släppa mammas handlande idag! Pappa, säg att Ni fortfarande älskar mig och ge mig lite nya grejer att leka med för att bevisa det"