Locklös!

Vem vill se ut som en tjej med guldlockar?

Om man dessutom råkar vara av det andra könet kan det vara förödande för självkänslan att bara möjligheten till missförstånd finns huruvida man är cool pojke eller tjejig flicka.

Fram till nu har jag mest sett söt ut med mina smickrande lockar som på ett gulligt sätt inramat mina gosiga kinder. Men allt har sin tid.

Har man passerat 14 månader, anser jag att man, till mammas förtret, har passerat bäbisstadiet och övergått till den mer mogna benämningen kille/pojke. Det är dags att finna andra tilldragande attribut som lockar tanter och flickor på stan att vilja gulla med mig. Jag har hört att mitt leende är smittande glatt och kan få vem som helst på glatt humör. Om jag skall tro allt de säger är jag dessutom en fena på att smickra och flirta!

Med dessa starka kort innanför västen känns det tryggt att äntligen låta lockarna falla. Det är dax att börja se ut som den stora och starka kille jag verkligen är, och då kan jag inte låta håret stå i vägen.

Tur för mig att min styrka inte sitter i håret som den gjorde för den stackars Simson - nä, av med lockarna och låt den nye och mogne Erik komma fram. Hur farligt kan det vara? Skulle jag bli ångerfull efteråt så är det bara att låta det växa ut igen, inte sant?

Även om jag hade mina egna argument för att låta mig klippas den här gången (för att visa min manlighet) fanns det även andra incitament som påverkade mitt beslut.

Ni som följer mig i det jag gör kanske kommer ihåg att vi gjorde ett mindre lyckat försök i frisörstolen för en tid sedan. Vad mamma och pappa missade då kan ha varit den avgörande faktorn till att jag höll emot och parerade Gunillas saxhugg genom att ducka snabbt likt en vessla. Vad mamma och pappa missade var att tillföra något i retur för de förlorade hårstråna - jag talar MUTA här, allra helst i form av något ätbart gott och smarrigt.

I lördags hade föräldrarna tänkt till ordentligt och slagit till på stort! Om ni barn där ute aldrig smakat Sempers nya barnprodukter tycker jag att ni skall släpa iväg era föräldrar till närmsta affär och fylla kundvagnen till bredden med deras smarriga "Morotsstavar" - något godare (och samtidigt nyttigare) har jag nog aldrig stoppat i mig!

Observera att det inte är lönt att Ni drar till Ica Maxi, Västra Hamnen - jag har redan tömt lagret! Mums!

Jag har fortfarande chans på tjejerna - tror Ni inte det?