Känner mig skön och harmonisk idag - känner mig sprudlande glad och som vanligt har jag kroppen full av energi. Vet inte om det har med våra nya rutiner att göra men jag håller det inte för osannolikt att inskolningen på dagiset kan ha ett visst inflytande på mitt välmående. Det är något visst att vistas med andra barn hela dagarna, det är liksom lite mer givande och utvecklande att impa och glänsa på jämnåriga - man får en helt annan känsla av tillfredsställelse. Jag vill jämföra det med att tävla i rätt åldersgrupp då du utövar t ex. boxning. Skulle du ge dig upp i ringen mot en 10-åring och du endast fyllt 5 själv så kan varenda kotte räkna ut att matchen skulle varit ganska avgjord innan domaren ens hunnit blåsa för start!
Nu när jag belyst frågan kanske någon smart filur tänker att det är väl viktigare när man boxas att man tävlar i samma VIKTKLASS?
Jasså, tycker du det? Det får stå för dig! Vadå viktklass? Sin ålder kan man inte göra något åt MEN hur många kilo du lägger på dig och hur go mat du får hemmavid - det är faktiskt en faktor du själv kan påverka och det skall du kunna få kredit för på ett eller annat vis tycker jag!
På dagis får jag valuta för min vikt må du tro. Vissa av barnen är så späda och sköra att de inte vågar säga emot mig när jag bestämmer vem som skall ha vilken leksak och detta upplägg passar mig ypperligt. Viktklass - pyttsan!
Mamma har bara fått höra via mig och pappa hur jag har det på mitt nya tillhåll - dagiset "Sälen". För att få en egen uppfattning om hur mina dagar ser ut tog mamma ledigt från jobbet och följde med oss idag. Wow - BÅDE mamma och pappa, vilken lyx tänkte jag...Synd bara att det var en "testdag" idag. Dvs. föräldrarna skulle bara vara med en kort stund för att sedan säga hejdå och lämna oss barn ensamma med varandra och lärarinnorna. Så mycket för stort föräldrarstöd hann jag tänka innan dörren smällde igen bakom sista morsan som lämnade lokalen.
Många av barnen blev ledsna och en och annan tår föll på något vekt barns kind men Erik höll god min och passade på att ensam nyttja rutschkanan medans de andra suktade efter päronen sina! Det visade sig senare att föräldrarna faktiskt var kvar i samma hus - de hade hittat rätt på personalrummet och hade fikat för glatta livet. Well, well, har aldrig gillat kaffe något vidare så då gjorde det inte så mycket att vi var kvar - vi hade faktiskt ganska skoj och det bjöds på lite häftig musik och sagostund så någon nöd på mig det förekom aldrig!
Hemma har jag full koll på vad allt finns i köket och varför skulle det vara annorlunda på dagis? Enligt min fröken Susanna så kommer vi att spendera lite tid i köket ibland för att baka och då skulle det vara fräckt att visa att man har koll på var saker och ting finns. Dessutom kan man styra upp stöket så att det går undan och kakorna blir klara snabbt!
Det man inte vet mår man inte dåligt av, eller hur? Lite Eriksagg på köksprylarna - "pinka in reviret" som farsan säger - känns kanske inte nödvändigt men om man kan och får tillfälle, so why not?Gillar dagis mer och mer för varje dag! Undra vilken dag vi skall baka? Undra hur många kakor man får ta. Är det så på dagis att om man är riktigt glupsk så får man mer eller är det sådan där löjlig millimeterrättvisa som råder - måste ta reda på!
Hojhoj!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar