tisdag 29 juni 2010

Premiärdopp på Ribban

Tjenixen alla goda vänner! Vad har Ni gjort för att fördriva dagen då? Suttit inne på ett varmt och svettigt kontor kanske? Städat, tvättat? Vad Ni än har tagit Er för så kan Ni omöjligen ha haft en lika rolig och solig dag som jag har haft idag - pilutta Er!

För Er som kanske är lite avundsjuka men ändå lite nyfikna skall jag försöka återge min härliga dag för Er:

* Väckte pappa klockan 06:20 - eftersom mamma redan var iväg och gymmade så hade han inget annat val än att masa sig upp och ta hand om mig och min skitiga blöja. Gillar pappa på morgonen - han är så disträ och man kan komma undan med de flesta bus utan att han blir irriterad eller arg, han är glad så länge jag är lätthanterlig, och lätthanterlig kan jag vara må du tro om jag får fritt spelrum i köksskåp och andra roliga utrymmen. Mindre roligt är det när mamma flåsande dyker upp och ser all röra men den biten får hon ta med pappa - det är ändå han som är vuxen och är ansvarig, eller hur?

* När vi var klara med alla morgonbestyr, inklusive läbbig tandborstning, tog vi vagnen och traskade ner till Sagolekplatsen. Idag hade vi sällskap av mamma och jag hade fullt sjå med att få visa henne alla roligheter som denna fantastiska lekplats har att erbjuda oss små barn. Pappa roades oxå kungligt - fast att han är vuxen - och åkte gärna och många gånger rutschkana med mig!

*Pappa och mamma måste köpa ny bil och tydligen har jag inget att säga till om i alla val som följer ett sådant inköp för jag fick inte följa med på provkörningen. Först blev jag lite stött och tog illa vid mig men när jag förstod vad som stod på programmet för mig under tiden som de höll sig borta så kändes det som att jag dragit högsta vinsten! Istället för att åka runt i varma bilar så skulle jag få ha mormor för mig själv i ett par timmar och vem säger väl nej till ett sådant erbjudande! "Seså, iväg med Er nu kära föräldrar, jag har annat för mig!"

*Premiärdopp! När bilar hade testats och mamma och pappa var tillbaka och vi hade sagt adjö till kära mormor (som köpte en hatt idag när vi gjorde stan tillsammans hon och jag) så fanns det tydligen ytterligare aktiviteter på programmet. Nu packades väska med handdukar, badbyxor, dricka, leksaker och annat kul och vi åkte den korta biten ner till Ribban och placerade oss där sanden möter havet - på stranden alltså!

Härligt ställe med massor av människor!

När pappa sa att det var dax att bada blev jag lite konfundersam! Bada förknippar jag med badkaret hemma på toaletten på Ostindiefararegatan!!! Vi hade precis kommit fram till stranden och så skulle vi åka hem igen för att bada? Hallå!

Jaha! Man kan bada i havet oxå? Kallt i vattnet sa du? Det gör inget - jag vill bada - kom nu pappa så hoppar vi i!
20 grader sa de att vattentemperaturen nått upp till idag men vem bryr sig? Jag skulle nog kunna tänka mig att ansluta med gubbarna på kallbadhuset mitt i smällkalla vintern - bara jag får bada! Älskar att plaska och leka i vattnet och varken gradantal eller lokalisering spelar någon roll! Plaskiplask!
Mamma och pappa hade tagit med min spann och spade men vad är en fjuttig spann och spade i jämförelse med alla andras leksaker - en piss i havet!!! Tack vare min charm gick det vägen att låna grejer från både den ena och den andra och oj så skoj det är att gräva i sanden!
Spanade in både en och två tjejer men pappa sa att det inte passar sig att strandragga - särskilt inte när deras föräldrar var med!
Fick nöja mig att flirta lite med morsan och det funkar alltid - flirtade till mig en smarrig mjukglass som smälte gott i värmen och lenande sköljde bort den salta smaken i munnen som hängde kvar efter ett par kallsupar jag inmundigat tidigare nere i havsbrynet.
Inte min boll men ack vad roligt att sno den från den stackars killen som hjälplöst försökte ta tillbaka den!
Inte min badring heller men man kan väl få låna om man frågar snällt?
Det var ingen som sa något om att man inte fick ta den med hem!
Det är lovat fint väder till helgen igen! Om inte mamma och pappa följer med mig så kommer jag att dra till Ribban med egen maskin, var så säker!
Plaskiplask!

måndag 28 juni 2010

Leka med elden!

-Det gäller att utnyttja solen när den väl visar sig, säger mamma och vips var hela familjen på väg till parken - oavsett vad pappa och jag tyckte om saken!

Det behövdes inga större övertalningar för att få med mig ut på en sväng men mamma och jag har lite olika preferenser för vad som roar oss. Mamma, kan som jag nämnde igår, nöja sig med att ligga horisontellt på gräset en hel dag och lapa sol medan jag kräver lite mer variation och allra helst skall lekplats och glass ingå i konceptet för att jag helhjärtat skall tacka ja!

Stackars pappa - han gör som han blir tillsagd! Men det går ingen nöd på farsgubben så länge han vet att han får se på fotboll på kvällen. Ikväll är det dags för Brasilien att möte Chile och enligt pappa kan det bli en spännande fight. Brassarna är favoriter, men chilenarna har dock visat prov på bra spel och kan kanske ge motståndarna något att bita i, iallafall är det vad pappa hoppas på så att det blir lite underhållning där framför burken!

Underhållning bjöds vi minsann på i parken idag. Är Ni inte nyfikna på vad jag kollar in här? Jag har precis upptäckt en grupp skummisar som jag vill hålla ögonen på...
... bästa att ha koll på vem som rör sig i parken och se till så att de sköter sig...
Jaha! Det var en grupp ornitologer! Hur jag vet det? Det vet jag egentligen inte men de såg ut som ornitologer! Om jag har stött på en grupp ornitologer tidigare? Det var ett jäkla förhör - det var en grupp ornitologer - punkt!
Skönt, nu gick de sin väg de där jäkla fågelskådarna. Behövde lite lugn och ro till morsan som försökte sova middag! Seså - vänd inte tillbaka, fortsätt gå...
Det var jobbigt att speja och spana och efter ett tag började hungern grabba tag i magen på mig och jag började fundera på vad vi skulle käka till middag idag.
Efter mycket funderande kom jag fram till vad jag var sugen på - Grillspett!
Vi har varken trädgård eller grill men idag visade mina föräldrar att de verkligen älskar mig när de utmanade ödet - och därmed riskerade att få hyresvärden stående i trapphuset med vräkningsavin i högsta hugg - för att göra min vilja till lag.
"Såklart grabben ska ha grillspett, sa pappa med bestämd ton", och for iväg till affären och köpte engångsgrill och tillbehör och sedan var vi igång. Morsan stökade i köket med att koka potatis och greja till spetten medan jag och farsan kände oss mer manliga - bakom grillen såklart!
När vi flyttar till huset så har pappa lovat oss en stor och präktig grill och vi kan grilla året om om vi vill! Jag vill flytta NU!
Mums vad gott det blev - visst smakar mat bättre när man lagat själv? Det här gör vi om snart, farsan, eller hur?

söndag 27 juni 2010

Full koncentration!

Strålande sol hela dagen idag och det är väl okej tycker jag. Då kan man själv välja när man vill utnyttja värmen och hur länge man har lust för utomhusaktiviteter. En i familjen (läs: mamma) är av annan åsikt och hade hon fått sin vilja igenom idag så hade vi spenderat hela dagen på en filt ute i solen och jobbat på brännan.

Vilken tur att mamma numera har någon annan än sig själv att tänka på. För det första utsätter hon sin hud för begränsad solning, vilket är bra ur hälsosynpunkt, men framför allt så får hon så mycket tid över till annat. Ta idag som ett exempel:

Mamma hade utan problem kunnat slappa ute i solen i 8 timmar. Nu när jag bestämmer så blev det knappt 2. 8-2 = 6

Genom min styrning så hade mamma 6 timmar över idag och hon nyttjade dem väl: hon tvättade, hon strök, hon lagade mat och hon gosade med mig.

Vad gjorde pappa med sin tid?

Pappa såg på fotboll såklart! Pappa får lov att se på fotboll nu när det är VM (bara så länge mamma får sucka högt och beklaga sig ibland bara så att han vet hur mycket det tråkar ut henne - mamma och pappa har ibland ett märkligt sätt att tala till varandra då de inte ens behöver använda ord utan låter tunga suckar och specifika kroppsrörelser sköta kommunikationen)!

VM-tittandet är inte lika intensivt nu - man har nått till 8-delsfinalerna och det är bara 2 matcher per dag vilket gör att även pappa har tid över och den tiden spenderar han gärna med mig. Pappa vet vad jag gillar - kolla bara nedan hur koncentrerad och fokuserad jag är - gissa vad som fångar mitt intresse?
Någon som hört talas om "Gummi Bear"? Om inte så uppmanar jag er att omgående klicka på länken - vilken kille, vilket go det är i sången och videon är bara så kalasbra - det svänger som bara den!
När jag blir stor vill jag blir lika cool som Gummi Bear - men kanske inte lika grön även om jag hade samma färg på tröjan idag!


lördag 26 juni 2010

Dubbelt upp!

Puh! Igår var det svettigt må Ni tro!

Inte bara solen visade sig från sin bästa sida - dessutom var det Midsommarafton. Som om inte detta skulle vara nog passade mamma på att fylla år! STORT GRATTIS till världens bästa mamma - puss på dig!

Jag har fått berättat för mig att när man fyller år så väcks man på sägen med tårta, ljus och skönsång - men i vår familj ser det lite annorlunda ut! Pappa sover tungt och är som jag tidigare nämnt en riktig sjusovare medan mamma är mer lättväckt - detta resulterade i att mamma, istället för uppvaktning på sängkanten, fick starta sin födelsedagsmorgon med att byta tung bajsblöja på mig!

Pappa är snäll ändå - fast att han snarkar och sover tungt - och när han väl masade sig upp till dukat bord så hade han en överraskning till mamma. Överraskning och överraskning - det har snarare blivit vår familjs tradition när mamma fyller år. Då sitter pappa uppe sent kvällen innan (som alla kvällar - hihihi!) och förbereder - håll i Er - en SKATTJAKT.

Mamma gillar skattjakten om än att hon blir lite frustrerad ibland när hon fastnar i någon ledtråd och inte kan gå vidare men pappa är snäll och brukar hjälpa henne på traven så att vi inte fastnar i leken hela dagen... såhär går det till:

Mamma får ett kort med en kryptisk ledtråd. När hon fått fram ett svar är det lika med platsen där nästa ledtråd finns.... och så fortsätter det i evighet ända tills hon kommer till det sista gömstället och DÄR finns presenten! Pappa har lovat att när jag lärt mig läsa så skall han göra egen skattjakt till mig när det är min födelsedag och det ser jag fram emot!
MIDSOMMARAFTON i Skrylle!

Du må tro att det var mycket folk! Massor av barn och vuxna hjälptes åt att klä midsommarstången och sedan var det dax för det roligaste - dansen!
Det var lite trångt runt stången så jag, mormor, morfar, pappa och kusinen Lucas gjorde egna ringar och dansade så svetten lackade till "Små grodorna" och "Jungfru, Jungfru...", "Vi äro musikanter" och många fler.


Att dansa kan vara lite fjolligt - mest tjejer - så efter ett tag var det dags för lite mer häftig aktivitet och vad passar väl bättre än att gunga, gunga riktigt högt och det vågar man när mormor och morfar står inom tryggt avstånd att fånga mig om jag råkar falla!

När man inte orkar gå själv är det skönt att bli buren av mamma! Här väntar vi på att glassen som vi beställde skall komma och svalka oss! Glass i stora lass hör sommaren till, inte sant?

Gissa vad jag käkar på här då?
Just det - JORDGUBBAR! Har fått smak för denna röda läckerhet och de största är godast och de skall ätas precis som de är och allra helst med fingrarna. Föräldrarna har varit med förr och även om det finns TABORT så tar de det säkra före det osäkra och drar av mig tröjan för att rädda vad som räddas kan från envisa fruktfläckar!
Visst är det gott med trädgård? Snart, snart har vi vår egna och då skall vi ha bjudningar med god grillad mat må du tro. Får jag bestämma blir det sedan glass och jordgubbar till efterrätt - mums!
Efter den goda midsommarmaten var det skönt att koppla av i solen tyckte pappa, moster Helena och Lucas!

Det var ju mammas dag idag och det måste såklart firas det med. Det blev sång och hurrarop och presenter.
Kändes lite orättvist att bara mammas skulle få öppna paket men mormor hade tänkt på detta och försåg även mig med ett litet paket - ett par nya tröjor! Det var en trevlig gest tycker jag men hallå - varför alla dessa nyttoprylar? Vad är det för fel på bilar och klossar eller andra prylar man handlar i leksaksaffären?
Det var en lång dag men den kom inte att sluta med firandet hemma hos mormor och morfar - kvällen hade bara börjat när vi tog Forden och åkte därifrån. Kvällens aktivitet fortsatte hos goda vänner i Hofterup men jag somnade sött på E6:an - kanske lika gott det eftersom den kommande festen mer var av vuxenkaraktär!
Hoppas de tänker på morgondagen minns jag att jag funderade på innan jag slöt ögonen och mötte John Blund. Jag går upp när jag vaknar och det är sällan efter 06.00 - stackars morsan!

torsdag 24 juni 2010

På jobbet!

Idag var jag på jobbet!

Alltså inte mitt jobb! Jag har inget jobb dummer!
I Sverige är det minsann förbjudet för små barn att arbeta. Detta faktum är mina föräldrar insatta i och håller med om är rätt men ändå försöker de kringgå lagen genom att sticka till mig lite småuppgifter hemmavid. Det kan vara något så oskyldigt som att plocka ihop mina leksaker efter att ha dragit fram och lekt med dem hela dagen eller att hämta saker till dem när de sitter fastklistrade framför tv:n och inte själva orkar ta sig upp och förse sig med det de behöver.

Vad är detta om inte ARBETE för ett LITET BARN? När man har lekt hela dagen och alla leksaker därmed ligger utspridda över hela lägenheten har man väl ingen kraft kvar att samla ihop dem igen och lägga dem på sin plats? Att springa och göra småärenden till slöfockarna är oxå att utnyttja mig, anser jag, medan föräldrarna tycker det är småsött när jag förstår vad det säger och gör dem till viljes.

Det är hög tid för mig att sätta ner foten. Såklart att jag kan se genom fingrarna på Era lagöverträdelser om jag får något i retur men nu snackar vi inte applåder och pussar - det räcker inte längre kära föräldrar - nu vill jag ha lön för mödan och mitt hårda arbete och jag tror nog att vi skall ha ett allvarligt snack snart om veckopeng eller annan form av ersättning, typ godsaker och sånt!

Kan vi inte mötas på vägen så kan jag alltid vända mig till BRIS eller någon annan sådan där organisation som står på min sida! Ha! Som vanligt kom jag in på ett sidospår - mina reflektioner över dagen skulle inte alls handla om illegal arbetskraft utan om mitt och pappas besök på mammas jobb. Idag var hennes sista dag på Duni och jag och pappa var där för att hjälpa henne att få hem alla fina presenter hon fått från sina söta kollegor. Många roliga saker var det och mamma var rörd till tårar.

Jag var mest glad jag för jag fick en chans att träffa alla snälla flickor på kontoret. Eva, Monkan, Ann, Anette, Sandra och Tina och många fler! Dessutom gick jag inte tomhänt därifrån. Snälla som de är, mammas kollegor, så hade de tänkt även på mig. Nu är det inte bara mamma som är fullt utrustad inför det kommande trädgårdsarbetet som väntar oss - även jag fick kratta och spade och annat bra att ha för att avlasta föräldrarna ute i rabatterna.

TACK SNÄLLA DUNITJEJER! I LOVE YOU!

Ann har massa roliga grejer i sitt KIDSsortiment och vi roade oss med att blåsa upp ballonger och jaga varandra på kontoret. Dessutom fick jag åka karusell i en rolig stol som man kunde snurra på! Hihihi!
Ute i köket ramlade vi på bland andra Anette och Sandra och de gullade sött med mig. Sandra gillar och har mycket erfarenhet av barn efter jobb som aupair och det visade hon prov på i sitt tålamod när jag drog med henne upp och nerför en trappa som jag hittade i en av korridorerna - hon tröttnade inte lika snabbt som mamma brukar göra!

Pappa och jag kände oss som tuppar i ett hönshus idag. Bara tjejer kändes det som - men det hade vi inget emot, inte sant farsan?
Hoppas nu att mamma kommer till ett ställe som har lika goa och härliga kollegor som hon har nu och viktigast av allt - hoppas att de har trappor på kontoret. För har de det så kan jag tänka mig att hälsa på ofta och kanske, kanske - om "lönen" är attraktiv - så kan jag ge dem en hjälpande hand när jag ändå är på plats om det finns något lämpligt arbete för mig att hugga tag i. I så fall kommer jag att ligga lågt och hålla inne en anmälan till högre instanser.
Om båda parter är överens och tjänar på affären så finns det ingen anledning till missnöje!
"Mamma - visst blir det glass i parken idag? Annars kanske jag råkar ringa fabror polisen och nämna att du anlitade mig och mina tjänster idag när du ville att jag skulle hjälpa dig att städa."




onsdag 23 juni 2010

Favorithobby

Pappa gillar att titta på fotboll!
Mamma gillar att dammsuga!

Vad gillar du?

Jag gillar att BADA!!!
OCH att LEKA! Vem är det som gömmer sig bakom duschdraperiet måntro?
TITTUT - det är ju bara jag! Storsjöodjuret i badkaret på Ostindiefararegatan i Malmö.

"Sluta mamma! Du får inte fotografera mig naken, tänk om tjejerna kollar in mina intima delar? Du är piiiiiiiinsam morsan!"
Hihihi, det är allra roligast att skvätta vatten tycker jag. Ju större pölar på badrumsgolvet ju roligare har man haft, inte sant? Mamma torkar ändå upp så jag tror att jag skvätter lite till - PLASK, PLASK!
Undra var vattnet kommer ifrån? Är det ett långt rör från Malmös kanaler kanske? Eller kanske att man hämtar vattnet ända nerifrån Ribban och sedan häller ner det i en stor tank som i sin tur förser alla lägenheter med ett rinnande flöde?
Jag undrar hur det blir så genomskinligt. Kollar man in vattnet som rinner i kanalen i parken så har det en mer brun och obestämd färg. Hur silar man bort all fågelbajs måntro? Att dricka vattnet i kranen här hemma är något som mina föräldrar uppmuntrar till (jag väljer dock hellre saft eller Proviva om jag får välja själv) men aldrig att de skulle be mig ställa mig bredvid ankorna i parken och sörpla mig otörstig.
Jag undrar jag hur det egentligen ligger till.
Så fort jag fixar språket lite bättre kommer jag att ifrågasätta och börja fråga hur saker och ting egentligen hänger ihop. Hur får man plats i en telefon, jag menar, hur liten måste man inte göra sig för att få plats där inne i den lilla plastlådan? Likadant är det med teveapparaten och radion - jag fattar inte? Varför måste man sova middag? Varför måste man ha mössa på sig när det blåser ute? Varför får man inte äta kakor till frukost? Det börjar bli en hel hop med oklarheter om saker och tings beskaffenhet och jag tror nog att jag måste börja nedteckna mina funderingar för att inte glömma vad det är jag undrar över när jag väl kan sätta ord på mina tankar!

tisdag 22 juni 2010

Finurlig liten kille!

Vad tror Ni föranleder detta spjuveraktiga leende?

Ha! Det skulle Ni allt bra gärna vilja veta va?Önskar att jag ärvt pappas pokerfejs och inte begåvats med mammas oförmåga att hålla minen. Äsch, jag berättar för Er direkt - det är bara hur kul som helst - men pappa och mamma kan gott förbli ovetande en stund till. Det är riktigt roligt att se dem leta...

Första stället de undersökte var toalettstolen. Hur kul som helst att slänga ner grejer i den - plaskar och skvätter hej vilt! Denna gången gick de dock bet. Man är väl smartare än så när man skall gömma något än att man gör det på ett så uppenbart ställe.

"Jag lovar mamma, den finns inte under bordet heller! Fniss, fniss."

Pappa ser ganska rolig ut när han lägger sig på alla fyra och letar under först byrån och sedan soffan och till slut under alla möbler i hela lägenheten.
"Fågel, fisk eller mittemellan? Erik, du måste hjälpa oss lite, säger mamma med bedjande röst."

"Nähä, jag måste ingenting, säger jag och skrattar gott!" Detta var riktigt underhållande och jag känner att jag fått lite mersmak, kan bli en återkommande lek det här. Ser framför mig hur jag gömmer och mamma och pappa förgäves letar och det hela kommer att sluta med att de till slut kommer att känna sig besegrade och då kanske jag kan utnyttja deras underläge och avslöja gömstället - men givetvis för något i retur. Lite morotsstix eller annat gott kan kanske få mig att berätta var skatten ligger!
Vilken fantastisk idé va? Jag är så skärpt! Ur ingenting skapar jag underhållning och lek som resulterar i godsaker. Tänk så många knep jag kommer att samla på mig inför dagisstarten i augusti. Redan nu har jag uppslag på nya hyss och busigheter och sjösätter jag bara ett par stycken per vecka så är jag troligtvis uppe i sisådär 10 stycken till hösten och det känns som ett ganska digert antal att ha med sig och impa med på de andra barnen!

Är Ni nyfikna? På vad jag gömde idag menar jag? Okej då, nu kan jag inte hålla mig längre (tack för de generna morsan):
Har aldrig sett vuxna dricka ur trist pipmugg och eftersom jag inte är bäbis längre så räcker det väl med plastmugg för min del nu? Mycket roligare att dricka ur glas. Det är lite mer spänning. Med pipmuggen så vet man hur det går - innehållet rinner genom de små hålen ner i munnen på mig för att sedan fortsätta ner i magen. Med ett glas är det mer oförutsägbart! Antingen går det vägen och drickan hamnar där den ska ELLER så hamnar hälften i magen och hälften på tröjan. Ibland hamnar INGET i magen och allt på golvet. Det är lite lattjo tycker jag att inte i förväg veta och det skapar mer spänning till måltiden, inte sant?
Mina föräldrar är tyvärr av en annan åsikt och när deras idoga sökande efter min mugg inte gav någon utdelning tog farsan helt sonika bilen och for till affären och köpte en ny!
VAAAAAAAAAAAA! Jag säger bara ett ord: FUSK! Så kan man väl inte göra? De ändrar på reglerna i min lek. Jäkla föräldrar att ta egna initiativ.
Jag tror nog att jag skall ge igen. Imorgon kanske något annat försvinner... Hör Ni det mamma och pappa... Hämden är ljuv!

söndag 20 juni 2010

Locklös!

Vem vill se ut som en tjej med guldlockar?

Om man dessutom råkar vara av det andra könet kan det vara förödande för självkänslan att bara möjligheten till missförstånd finns huruvida man är cool pojke eller tjejig flicka.

Fram till nu har jag mest sett söt ut med mina smickrande lockar som på ett gulligt sätt inramat mina gosiga kinder. Men allt har sin tid.

Har man passerat 14 månader, anser jag att man, till mammas förtret, har passerat bäbisstadiet och övergått till den mer mogna benämningen kille/pojke. Det är dags att finna andra tilldragande attribut som lockar tanter och flickor på stan att vilja gulla med mig. Jag har hört att mitt leende är smittande glatt och kan få vem som helst på glatt humör. Om jag skall tro allt de säger är jag dessutom en fena på att smickra och flirta!

Med dessa starka kort innanför västen känns det tryggt att äntligen låta lockarna falla. Det är dax att börja se ut som den stora och starka kille jag verkligen är, och då kan jag inte låta håret stå i vägen.

Tur för mig att min styrka inte sitter i håret som den gjorde för den stackars Simson - nä, av med lockarna och låt den nye och mogne Erik komma fram. Hur farligt kan det vara? Skulle jag bli ångerfull efteråt så är det bara att låta det växa ut igen, inte sant?

Även om jag hade mina egna argument för att låta mig klippas den här gången (för att visa min manlighet) fanns det även andra incitament som påverkade mitt beslut.

Ni som följer mig i det jag gör kanske kommer ihåg att vi gjorde ett mindre lyckat försök i frisörstolen för en tid sedan. Vad mamma och pappa missade då kan ha varit den avgörande faktorn till att jag höll emot och parerade Gunillas saxhugg genom att ducka snabbt likt en vessla. Vad mamma och pappa missade var att tillföra något i retur för de förlorade hårstråna - jag talar MUTA här, allra helst i form av något ätbart gott och smarrigt.

I lördags hade föräldrarna tänkt till ordentligt och slagit till på stort! Om ni barn där ute aldrig smakat Sempers nya barnprodukter tycker jag att ni skall släpa iväg era föräldrar till närmsta affär och fylla kundvagnen till bredden med deras smarriga "Morotsstavar" - något godare (och samtidigt nyttigare) har jag nog aldrig stoppat i mig!

Observera att det inte är lönt att Ni drar till Ica Maxi, Västra Hamnen - jag har redan tömt lagret! Mums!

Jag har fortfarande chans på tjejerna - tror Ni inte det?

onsdag 16 juni 2010

Intensivkurs

Farsan är allt bra smart. Åtminstone tycker han nog det själv. Det visade sig att han inte bara tänkt sig att jag och farmor skulle tillbringa lite mysig och gosig kvalitetstid med varandra - nej, han hade dessutom planerat in en intensivkurs i trädgårdsskötsel. När vi flyttar till hus om en månad medföljer en rackarns fin trädgård. Pappa har anmält sig frivilligt när det gäller skötsel av gräsmatta och häck, men däremot är det ett frågetecken med vad som händer med skötsel av övrig växtlighet. Pappa känner bara igen 3 blommor (blåklocka, maskros och prästkrage), men detta är tydligen snäppet bättre än mamma som bara känner igen 2 blommor (oklart vilka).

Eftersom vi inte skall satsa på stenlagda rabatter sätter mina kära föräldrar sitt hopp till att intresset och fallenheten för växter samt skötsel av dessa har hoppat över en generation (både mor- och farföräldrar är tydligen duktiga inom detta område). Jag vet inte om min första lektion i trädgårsskötsel hos farmor - bevattning med vattenkanna - gick speciellt bra, men det var i alla fall ganska kul.
"Kattmynta, sa du? Pappa trodde ju det var ogräs"

"Pelargonia? Det var ju en ganska fin blomma. Jag skall fråga mamma om hon hört talas om den"

tisdag 15 juni 2010

Jordgubbspremiär

Pappa tyckte det var dags för mig att spendera mer tid med farmor så därför begav vi oss till Hofterup idag. Eftersom jag tydligen skulle ha lite egentid med farmor fick pappa och farfar hålla sig undan, och de var "tvungna" att spendera större delen av dagen framför TV:n och tittade på fotboll. Det var nog inte synd om dem trots allt...

Efter middag var det premiär för jordgubbar. Jag tyckte det lät lite konstigt att äta jordiga gubbar. Pappa brukar ju snabbt hindra mina försök när jag skall smaka på leksaker som blivit sandiga eller jordiga. De där vuxna är inte alltid så lätta att förstå sig på. Det blev än mer förvirrande när jordgubbarna var allt annat än jordiga. Först var jag lite tveksam till dessa röda bär. Konsistensen var obekant, men när farmor kryddade anrättningen med vaniljglass kunde jag inte motstå att öppna gapet. Och vad gott det var!! Jag insåg genast att det var bäst att hålla sig framme innan alla jordgubbarna försvann. Snabbt som en vessla plockade jag åt mig de tre största jordgubbarna och tog en tugga av varje. Det gäller ju att markera revir!Pappa, farmor och farfar skrattade bara åt mig och pekade på min röda mun och alla fläckarna som dekorerade min fina tröja. Strunt samma, säger jag. Huvudsaken är att jag fick lägga rabarberna på de största jordgubbarna. Tvätt av min mun och mina kläder överlåter jag dessutom med varm hand åt andra. Och de kanske inte skrattar så mycket när Ariel eller Via hör av sig och vill ha mig som nästa stora reklampelare.

måndag 14 juni 2010

Halvlek!

Det är inte så mycket tid över per dag nu när VM är i full gång så det gäller att passa på mellan matcherna och i halvlek!

Min känga till pappa igår om att jag ville ut och leka som de andra barnen satte nog sina spår för i halvlek mellan Danmark-Holland så blev det en jäkla fart på farsgubben och i ett huj var jacka och skor på och vi hade landat i vår närliggande och gröna park.Försökte mig på att köra mitt racerfordon själv och det gick väl sisådär. Hade långt ifrån samma tempo som pappa och även om han försökte dölja det så kände jag laddningen i luften om att han snart önskade sig hem igen för att inta sin plats i soffan framför tv:n.
Kände mig lite som den där stackars hunden vars matte måste ut i regnovädret för att undvika olyckor på hallgolvet - pinka och sedan hem igen! Ingen tid till sniff och skvätt - effektivt och snabbt avklarar vi detta så vi kan återvända hem....
Stackars barn!

Lite lek blev det iallafall och den stora och grova trädstammen fungerade superbra att gömma sig bakom när vi körde "titt-ut-leken"!
En snabb vända på lekplatsen innan pausen var slut hann vi oxå med!
Pappas tankar var dock någon annanstans och han var lite disträ och ouppmärksam och det var faktiskt lite hans fel att det hände (iallafall var det vad mamma tyckte när farsan senare skamset erkände vad som hänt):
Jag snubblade och slog munnen, näsan och pannan i skrovligt underlag och jag blödde, blödde, blödde!
Nu såg det nog värre ut än det var och jag blev nog mest rädd och därför skrek jag i högan sky. När jag tittade runt och såg alla barnen som tittade på mig där jag låg på marken i mitt eget blod så såg jag världens chans att impa lite.
Upp och hoppa, som farsan brukar säga, borsta av knäna lite coolt och sedan leka vidare... (och tvärtemot vad italienarna gör när de spelar fotboll om jag förstått rätt?). Snacka om att de andra barnen blev imponerade av min kyla!
När vi kom runt hörnet och pappa jagade hem till andra halvlek blev jag dock lite våt om kinderna och det kändes skönt att gråta en liten skvätt. Inte för att jag hade ont - jag är en cool kille - utan för att jag hört att det är bra att rensa såren med vätska och vem vill väl ha inflammerade ärr i ansiktet?
Fick lite jams av mamma när hon kom hem lite senare och det var lite plåster på såren - inte så nödvändigt att vara stark inför morsan, där är jag en liten mjukis - men det håller DU tyst om, inte sant?

söndag 13 juni 2010

Bärnstensvägen 21

Precis som mamma och pappa har jag sedan länge fantiserat och sett fram emot att flytta till ny adress senare i sommar.

Tiden går fort som en raket och om ganska exakt en månad flyttar vi till nytt hus med allt vad det innebär med nya grannar, en tomt att ta hand om, nya lekkamrater, trappa att klättra upp och ner för och inte minst - nytt RUM! Medan de vuxna drack kaffe och snackade strunt passade jag på att gå en ordentlig husesyn! Misstänker att mamma och pappa har full koll på det övriga huset men mitt rum känns ändå som mitt ansvar att besiktiga!

Killen som bor här nu - HUGO - har massa grejer och prylar och jag gillar att kolla vad andra har i sin ägo. Bra att ha argument när pappa säger nej i leksaksaffären - "Men Hugo och alla andra har minsann, varför får inte jag?" Bra va? Smart kille!
Det var en lång fika och jag hade gott om tid på mig att testa allt! Vissa prylar var inge att ha men nu är jag en erfarenhet rikare och vet vilka grejer jag skall satsa mitt övertalskrut på. Borde åka hem till andra barn oftare för att bredda mitt register!
Hugo påstod att han bäddade sin säng själv. Jag trodde honom - efter att själv ha inspekterat röran av lakan och täcke och gosedjur.
Bättre att låta morsan fixa bädderiet så att det blir ordentligt gjort och så slipper man skämmas när polarna är på besök!
Det var en trevlig hustitt vi hade idag och nu längtar jag ännu mer till den 15 juli då flytten går av stapeln. Min pappa är en stor och stark karl men jag vet inte hur han kommer att klara att flytta alla möbler och kartonger helt själv så därför vädjar jag till mina goda vänner:
Snälla, ring och erbjud en hjälpande hand till min stackars pappa när det blir dax att köra fram flyttbilen - han fixar mycket, men han fixar inte detta på egen hand!
Såja, nu har jag bidragit till min del i flytten! Nu blir det en liten eftermiddagslur på soffan och jag skall drömma om hur jag skall inreda mitt nya rum!
Hoj, hoj!