En helt vanlig torsdag

Allt går att smaka på - till och med mammas slitna tofflor!

Att allt sedan inte smakar lika gott är en helt annan sak men smakar man inte så får man ju inte heller veta vad man eventuellt går miste om.

Trots risk att jag får i mig både det ena och andra så låter morsan mig hållas. Hon hoppas innerligt på att denna min strävan att våga smaka på allt skall hålla i sig även när jag blir äldre och att det förhoppningsvis skall inbegripa att våga smaka på allt även när det kommer till vad som serveras till middag. I ett svagt ögonblick råkade min kära mamma avslöja att hon är "sparsmakad". Hon vägrade frenetiskt att kalla sig kräsen - det handlar inte om det var hon noga att poängtera, det handlar om att hon vet vad hon gillar och att hon vet vad hon vill ha!!!

Köper du hennes argument eller skakar du, likt pappa, på huvudet åt hennes resonemang?

Eftersom jag är liten och nyfiken och hungrig mest hela tiden så lägger jag ingen vikt vid detta eller bryr mig nämnvärt - ännu - kanske skall tilläggas.

Farsan äter allt och kanske är det helt enkelt så att jag brås på min kära far?Återstår att se.

Det var som sagt en helt vanlig torsdag idag och en sak som stod på programmet var träff med mammorna och barnen i föräldragruppen. Vi träffades på ett fik idag och inför utgången funderade morsan och jag länge, länge, på vad vi skulle sätta på mig. Det är lite för varmt fortfarande med overall, koftan jag brukar ha var lite skitig och jackan tar för stor plats i vagnen så vad återstår?

Vilken tur att jag har en sådan snäll och go faster som förser mig och min garderob med än det ena och än det andra. Kolla in värsta tröjan som idag fick agera både jacka, kofta och mössa. Tre i ett - som ett kinderägg för små barn som inte fått börja käka godis ännu!

Kolla in öronen? Inte mina - de på luvan alltså! Coolt va?

Såhär glad är jag mest hela dagarna!