Här är jag igen - jag LOVADE ju att återkomma inom kort med mer uppdatering från söndagen den 9:e augusti.
Förutom min "födelsedag" så var det ett annat stort event denna dag - mitt DOP. Hade inte blivit speciellt varskodd om vad som väntade (mer än det där pratet om vatten och prälle) så snacka om min häpnad och förvåning när jag upptäckte att jag dagen till ära skulle vara klädd i klänning - värsta tjejkläderna!!!
Pappa lugnade mig med att han varit igenom detta han med och att han faktiskt hade haft på sig just exakt den klänningen de tråcklade på mig idag. För att lugna mig ytterligare berättade han att jag skulle göra succé bland alla damerna för de tycker att sådant är sött. Jasså? Jag litar blint på vad farsan säger så jag höll god min HELA cermonin. Momentet när prästen hällde vatten över huvudet på mig var ganska välkommet - ordentligt varmt var det i kyrkan denna dag, det var inte bara utomhus som temperaturen kokade denna min dag.

Jag matchar pappas slips!

Faster är numera även min fadder och hon tog sitt uppdrag på fullaste allvar och höll mig tappert genom större delen av cermonin - min vikt till trots!

Mamma är stolt som en tupp - jag menar höna!

Pappa, mamma, jag och Johannes Döpare - nä, jag menar Bill Jönsson (prästen alltså).

Här står vår lilla familj och mitt dopljus.


Primus minns hur det var när han döptes och längtar tydligen tillbaka och är avis på mig, eller?

Det hör visst till att det skall vara lite käk och så efter ett dop och mina föräldrar fixade det enkelt genom att låna in sig på Kramer Hotel. Där fanns snälla människor som hade lagat mat och bakat tårtor till oss.
Alla åt med god aptit - så även jag men jag fick nöja mig med lite mjölkersättning på flaska idag. Va, sinar mammas boppar? Nä, det är lugnt - morsan hade dock på sig en lite dum klänning som inte gick att amma i och inte kunde jag väl be morsan klä av sig inför mina gäster så jag höll god min.

Många gäster var det och alla var där för min skull!