Tågarp? Nä, jag har aldrig varit där förut och inte morsan och farsan heller verkade det som för det var lite gnabb i bilen om vem som kollat färdvägen innan vi lämnade Malmö. Farsan gav morsan skyllen men hon slängde tillbaka den på honom. Till slut hittade vi rätt - hur svårt kan det vara i en by som man passerar på ett par sekunder? Hihihi. Riksvägen 20 - såklart att det var huvudgatan och familjen Månsson bodde i en jättevåning i ett stort hus med en stor trappa som jag önskar att jag fått glida upp och ner för själv! När skall jag få klättra i trappor själv egentligen? Hemma har vi hiss och skall jag bli bra någon gång så måste jag ju få börja öva och vad passar väl bättre än när vi som idag har trappa att tillgå? Snälla morsan och farsan - kan vi inte åka till mormor & morfar eller farmor & farfar snart igen - där finns ju trappa?
Robin och Bobby är mina kusiner men just nu har vi inte så mycket utbyte av varandra. De är stora, tuffa killar medan jag bara befinner mig på krypstadiet!
Här har Ni en annan kusin som mer är i min ålder även om Lucas anser att jag är lite för liten för att vara rolig att leka med. Dessutom var han rädd att jag skulle ha sönder hans fina bilar men hallå? Jag har väl aldrig sönder saker, jag bara tuggar lite på dem men tappar snart intresset!
Moster Marie hade roligt mest hela tiden!
Glenne är en cool kille och här gör han tummen upp för presenten - presentkort på Biltema! I soffan slåss jag och Lucas om mormor och morfars uppmärksamhet! Morsan, precis som moster, bara skrattar!
Min kusi Bobby skall själv bli pappa snart och låt mig presentera den blivande morsan: Janna! Jag gillar verkligen Janna, hon är så snäll och söt till tusen, och jag jagade ihärdigt hennes uppmärksamhet. Man vill ju hjälpa till, jag menar, hon skall snart ta hand om en egen liten knodd och övning ger färdighet, inte sant? Massor av lek med Erik ger en bra grund att stå på när det blir dax för dem att hantera sin egna bäbis!
Min andra moster - Helena - var som vanligt snäll och gullig! Hennes man Andreas är bara det ena - snäll alltså!
En massa kusiner samlade idag och här är det senaste tillskottet - Leo! Leo och jag är som jag tidigare nämnt jämnåriga men han får gott växa till sig lite innan vi kan lattja runt. Han är så liten att han kan gå sönder känns det som. Men han verkar hålla en "Erik-kurva" - 2 månader och väger redan 5,8 kg - heja, heja!
Lego är något nytt för mig och vad kul - så många delar, så många former och så mycket färger! Synd bara att jag endast fick hålla i de större grejerna och farsan och morfar skulle hela tiden hålla koll på att jag inte stoppade i munnen. Tänk när man är lika stor som Lucas och kan bygga och leka själv!
Rambo (doggen) blev trött framåt kvällen och jag anklagar inte honom -det var många intryck och mycket lek och mycket mat!
När jag var såhär TRÖTT i mormors knä var det hög tid att hoppa in i Forden och fara hem!
Tack Familjen Månsson för en trevlig, god och underhållande kväll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar