Mjölkersättning till pappa ?!?

Mamma är snäll. Tillsammans med mormor åkte hon till Tyskland för att köpa proviant till pappa. Pappa kallar det för "pappas mjölkersättning på burk", men mamma kallade det bara för öl. Konstigt med olika namn på samma sak. Pappa blev dock mycket glad när mamma kom hem med alla burkarna, så jag antar att det är rackarns god mjölkersättning.

Att vara borta från mamma hela dagen är naturligtvis inte roligt, men skall sanningen fram så gick det ingen nöd på mig eftersom jag fick spendera tid med farmor, farfar och faster! Redan igår kväll åkte pappa och jag till Hofterup. Faster kom hem lite senare på kvällen och då hon trodde att jag skulle komma ut först på morgonen efter blev hon minst sagt positiv överraskad när jag låg och jollrade i köket. Faster hade med sig massvis med presenter till allihopa, och det finns nog få, om ens någon, 3,5-månaders baby som är lika välekipperad som undertecknad.

Farfar hade lite konstiga övningar för sig och jag kunde inte låta bli att dra på smilbanden.

Siwan

Visst uppskattar jag när mamma och pappa sjunger för mig, men deras förmåga står inte riktigt i paritet med deras vilja, om ni förstår vad jag menar. Lyckligtvis brukar jag även få lyssna på annan musik och jag har fått något av en favorit, nämligen Siw Malmkvist. När jag får höra "Mamma är lik sin mamma" så har jag svårt att hålla stilla på armar och ben. Pappa tycker det är roligt att jag har samma idol som Kurt Olsson, vem nu det är.

I goda vänners lag

Mina föräldrar har en förkärlek till GRILLAT och när det bjuds på just detta så är de inte sena att tacka ja!

Inte mig emot - även om det dröjer lite med grillat för min del så har jag skoj iallafall - en massa roliga och snälla människor. Mamma och pappa säger att det är bra och stimulerande för mig med nya intryck och det fick jag minsann denna fredagkväll i Lödde när Magnus och Anci bjöd på fest!
Många människor var det!

Simon, Primus och Mi är alla syskon och bor i huset vi våldgästade. Sofia och Niclas träffade vi redan förra helgen, Filippa tog med sig sin mamma Jennie och pappa Jacob. Det var full aktivitet hela kvällen och här nedan ser Ni Niclas i full action - försöker fullfölja ett aerobicpass på Wiiplattan. Alla såg häpna på när vi fick se Niclas slå värden Magnus rekord - redan på första försöket! Kanske inte så snyggt när man är gäst att glänsa så - hihihi!För personlig del så gav besöket nya intryck - yes! Två nya tjejer att spana in var det - javisst, lite äldre MEN vadå? Har hört att åldern är ointressant när det kommer till kärlek! Pappa bokstavligen ÄLSKAR min mamma och hon är minsann äldre än vad han är (nästan 3 månader minsann). Mi var en söt liten tjej som hade en supersöt klänning på sig, kvällen till ära - kanske för min skull?Filippa var oxå jättesöt och mamma gillade hennes klänning med - en pippiklänning tydligen!

Till min stora glädje var Sofia med även denna helg. Sofia är en underhållare och spillevink och jag känner på mig att jag kommer att leka och skratta gott med henne när jag blir lite större.

Tonårsproblem

Var ålder har sina bekymmer heter det väl?
Är det inte lite dumt och onödigt då att naturen inte låter just vart år ha sina problem och bekymmer???

Om inte annat så kan man tycka att det är LITE tidigt att som 3 1/2 månaders bäbis drabbas av tonårsacne - sisådär 13 ÅR för tidigt!

Morsan får helt enkelt sluta med choklad!

Kan (nästan) sitta själv

Träning ger färdighet.

Kanske inte att jag klarar att sitta helt själv så där värst lång tid MEN små kortisar fixar jag och jag tycker det är sååååååå roligt - skrattar gott åt min nyvunna färdighet.

Mamma och pappa är STOLTA och uppmuntrar mina framsteg. Mamma bokstavligen älskar att bära omkring på mig men jag har förstått att min ökande kroppsvikt (över 7kg nu...) tynger hennes axlar tungt och hon gillar nog extra mycket den avlastning mitt eget sittande troligtvis blir för henne.

On tour

Jag får börja med att be om ursäkt för att jag inte uppdaterat min blogg på flera dagar, men det är så att jag varit ute på turné. Vi har åkt runt och hälsat på massor med trevliga människor och när vi kommit hem har jag känt mig lite trött och sliten. Men idag - söndag - är vi hemma och slappar hela dagen och det ger mig en bra möjlighet att berätta om vad jag upplevt de senaste dagarna.

I veckan var vi hos pappas mormor i Dalby. Vi hade tänkt att ta oss till Skrylle för att promenera i skogen, men det var lite kvavt och vi stannade därför hemma hos gammelmormor. Något som jag inte hade något emot. Gammelmormor är en hejare på roliga ramsor och dessutom känns det så skönt att ligga i hennes famn. Dessutom fick jag prova en lång vit klänning som jag tydligen skall få bära snart igen.

Senare i veckan var vi ute i Hofterup och hälsade på farmor och farfar. Farfar fick äran att mata mig med nappflaska. Han var lite orolig inför uppdraget, men han utförde det med bravur. När kameran kom fram blev han lite orolig för att han inte hunnit "kamma stråna" och att faster skulle ge honom bannor för detta, och hade jag bara kunnit prata hade jag sagt åt honom att inte oroa sig för detta. Faster har ju full förståelse för att när undertecknad skall ha mat så är alla andra världsliga ting oväsentliga och av underordnad betydelse.

I fredags åkte vi till moster Helena för att fira hennes födelsedag. Det var presenter, god mat, tårta, vuxna som pratade och barn som lekte och badade, men jag hamnade till en början lite vid sidan av. Men som ni kan se på bilden så lyckades jag till slut stjäla en del av uppmärksamheten av såväl moster som från min kusins släktingar.
Igår, lördag, åkte vi till Sätofta för att hälsa på familjen Grahn. Förutom pappa Johan och mamma Helena så fanns det även två roliga busfrön: Emil och Anton. Jag tittade avundsjukt på medan de yrde omkring och verkade ha hur kul som helst (Emil och Anton, alltså). Jag måste lära mig att krypa, gå, springa och hoppa så fort som möljigt så jag också kan vara med och ha kul!

Pappas och mammas kompisar Niclas och Sofia var också med i Sätofta. Den här Sofia är en härlig tjej som flörtar hej vilt med mig och jag blev alldeles generad!Inte bara är Sofia en flirtare av rang - hon är dessutom en skojfrisk clown som skämtar till det mest hela tiden - jättehjärna! Hihihi

Ajajaj!

Här har Ni mig lyckligt ovetande - lugnt sovande! Kanske att jag intagit en mer strategisk försvarsställning om jag VETAT.Våra besök på BVC brukar vara lugna tillställningar. Det är vägning, det är mätning och det är gulligull med söta sköterskan Erika... och det mest dramatiska som händer är att jag slår en drill på Erikas skötbord - slår aldrig fel - hör liksom till.

Idag var inte en vanlig dag - det blev jag snart varse. Kanske att den tomma lekhörnan ovan är just tom för att jag med mitt hjärtskärande skrik skrämde iväg de stackars barn som eventuellt var där. Vi bebisar förstår kanske inte varandra fullt ut MEN ett skrik är ett skrik och det betyder fara och när fara råder så söker vi skydd - inte sant alla bäbisar därute?

Vad var det som hände egentligen?

Skall jag vara ärlig så tror jag nog att mamma och pappa visste vad som komma skulle. Att jag inte misstänkte något när de hela förmiddagen höll på att jamsa med mig. Nåja, de jamsar och gullar mest hela tiden men såhär i efterhand kan jag nog tycka att det var något mer av den varan just idag. Vad jag inte fattar är hur de kunde tillåta Erika att göra vad hon gjorde med mig? Hallå - att få en spruta i vart lår gör väl ONT på vem som helst, vad var det bra för? Mamma och pappa nämnde något om vaccinering och att man är tvungen och att det är viktigt MEN hade jag fått rösta så hade jag lagt in mitt VETO.

Även om både Erika och mina föräldrar intygade om att det nu var över så kommer jag att vara MYCKET misstänksam vid nästa besök och vilken tur att jag börjar få koordination på benen för behövs det så kommer jag att försvara mig med värsta sparken nästa gång - var så säker!

Helg i stugan

I helgen var vi och hälsade på mormor och morfar i deras fina sommarstuga i Blekinge. Den ligger nära havet och den friska havsluften var skön och gjorde att jag och mina dubbelhakor blev sugna på en och annan tupplur.

Men jag sov inte hela tiden. För det första fanns det alldeles för många roliga och nya saker att titta på, och för det andra fanns det många personer som gärna ville umgås med mig, och jag är ju inte den som är den.

Babybjörnen har jag haft lite svårt för tidigare, men nu börjar den att passa mig. Dessutom visar det sig att det går alldeles utmärkt att vara vänd framåt, och då kan ju nyfikna Erik spana in omgivningarna. Perfekt! Morfar var en utmärkt "guide" och berättade vad som fanns såväl inne i som utanför stugan.

De vuxna åt och fikade mycket. Jag vill inte på något sätt klaga på morsans "mat", men det skulle vara roligt att prova på att äta och dricka lite andra saker också. Framför allt kakor. Pappa är tokig i kakor och jag hoppas att han kan dela med sig till mig också när jag får tänder. Vidare så verkar det finnas en intressant dryck som heter kaffe. Mamma skall ha det på sitt sätt (med vispad och varm mjölk) och morfar skall ha det på ett annat (skållhett i en tunn kopp). Jag tror jag skall komma på mitt alldeles eget sätt att dricka kaffe, den dagen det är dags för det.

Ovan har ni en bild på min alldeles egen skogsmulle: pappa. Han, mamma och mormor plockade blåbär och det blev till slut flera liter som hamnade i fryspåsar. Varför plockade inte morfar bär, kanske ni undrar? Jo, han hade ett mycket viktigt uppdrag, nämligen....:

...just det: att köra mig! Som ni kan se är morfar stolt över sitt uppdrag. Jag kan intyga att han gjorde ett gott arbete när han drog omkring mig bland träden och ibland lyfte upp mig så att jag fick titta på den fina Bastasjön.

Efter ett väl utfört arbete i bärskogen var det dags för belöning - jo, just det: fika. Trots att varken mamma eller morfar fick kaffet på deras favoritsätt så var humöret på topp, antagligen tack vare mormors goda kakor och bullar.

Och när det gäller kakor så är sällan pappa långt borta. :-)

På söndagen åkte vi in till Saltö för att de vuxna skulle äta räksmörgåsar. Mofar och mormor åt i förra veckan och när de beskrev de gigantiska smörgåsarna för mamma och pappa så vattnades det i munnen på dem. På väg in mot Saltö började morfar bli lite nervös att smörgåsarna inte skulle vara lika stora denna gång...

...men han oroade sig i onödan. Mamma och pappas ögon var stora som tefat och de blev allt annat än besvikna. Pappa blev nog extra glad för han insåg att mamma aldrig skulle orka hela smörgåsen själv och därmed skulle det bli extra mycket till pappa. Känner jag mina föräldrar rätt så kommer vi att besöka den här restaurangen fler gånger i framtiden.

2009-07-09 - 3 månader

Här har Ni mig - jubilaren!

Välmående javisst! Det går ingen nöd på grabben och jag har vuxit från ynka 2,3 till sisådär 6,5 kg på förhållandevis kort tid. Från att ha legat UNDER normalkurvan så har jag nu lagt in överväxeln och ligger något ÖVER normalkurvan - allt på bara 3 månader.

Heja, heja Erik!

Ser Ni skillnaden?

Torsk

För mamma och pappa har ordet torsk alltid förknippats med en smarrig och god fisk.

Som småbarnsföräldrar har de måst lära att det finns ytterligare betydelse av detta ord - en mindre aptitligt sådant:

"Torsk på tungan är en svampinfektion som spädbarn kan få. Det ser ut som en vit beläggning på tungan och på insidan av kinderna och läpparna."
Mamma o pappa gnuggar min tunga med sodavatten (innehållande natriumbikarbonat) - och nu, redan efter ett par dagar har det börjat ge resultat. Det gör inte ont och jag äter som vanligt (såklart!) så det går ingen nöd på mig - men det är lite läbbigt att se på...

Förkylningen som cirkulerat mellan morsan och farsan nådde slutligen mig igår. Hur jag än försökte så kom det bara fram ynka läten från min hals och alla mina höga toner var som bortblåsta. Inte ens mamma - som hör o ser allt jag gör - uppmärksammade alla mina kontaktförsök när jag väsande försökte påskina min närvaro och behov. Mamma skojade och sa "vad skönt, nu kan han skrika bäst han vill - vi hör ingenting"... pappa häpnade över det hon sa men snabbt förstod han att mamma bara försökte göra sig lite lustig. Lustig? Jag tyckte det var rätt plumpt - de gör sig lustiga på min bekostnad. Aj, vad jag är sårig i halsen.

Jag kanske inte kan skrika så värst högt idag - men det finns en dag imorgon med, och en dag efter det - hihihi!

Värme och bar rumpa

Det har blivit varmare och varmare för varje dag, och mina kära föräldrar gör vad de kan för att försöka göra det mer behagligt för mig (och för dem själva antar jag), men det mesta fungerar i bästa fall sådär. Öppna fönster på vid gavel har inte gett någon resultat då det inte är någon vind. Pappa köpte en rolig manick med en propeller som snurrar, och den hjälper väl lite grand, men den är inte skön att ha i närheten när man skall sova. Dessutom är jag lite besviken då jag trodde att det var en leksak till mig som pappa kom hem med.

Som om det inte vore tillräckligt med värmen, så har mamma åkt på en rackarns förkylning. Tråkigt för henne att ha snörvlig näsa i det varma vädret, och tråkigt för mig när min matro störs av en hostattack. Därför beslöt sig mina föräldrar för att att jag och pappa skulle åka ut till farmor och farfar en dag medan mamma skulle få chans att kurera sig. Det lät väl kanske så där vuxet logiskt, men jag hade en avvikande uppfattning. Jag har ju alltid sovit med mamma och att jag plötsligt skulle tillbringa en natt utan henne kändes inte alls kul. Vad skulle hända om jag behövde omedelbar tröst och/eller mat?? Jag tittade oroligt på pappa som dock verkade säker på att vi skulle klara det hela (med viss hjälp av farmor och farfar) så jag beslöt mig att inte trilskas alltför mycket.

Ute hos farmor och farfar i Hofterup kunde vi sitta i skuggan och komma ifrån den värsta hettan. Dessutom trollade farmor fram några speciella lakan som jag kunde ligga på utan att ha på mig blöja, och det var en riktig höjdare. Det var jätteskönt att få ligga i skuggan och sprattla med armar och ben i alla håll och riktningar utan att känna att någonting tog emot, och min upphetsning medförde att de fick byta lakan om och om igen. Pappa passade på att ta fram videokameran och föreviga.

Jag vet inte om det var den friska lantluften, den behagligare temperaturen eller allt mitt sprattlande som var orsaken, men i vart fall somnade jag ovaggad och det dröjde många timmar innan jag vaknade för att testa pappa. Han har aldrig behövt gå upp på natten för att ge mig mat, så det var nog fler än jag som var oroliga för hur det här skulle gå. Som tur var fanns farmor i närheten. Men det gick alldeles utmärkt med farsan. Han flög upp på det första skriket och snabbt hade han fixat ihop en nappflaska. Jag mumsade på och föll snabbt i sömn igen.

Dagen efter åkte vi hem och även om det var det var roligt att hälsa på farmor och farfar, så var det skönt att komma hem och låta mamma krama mig. Dessutom fick pappa med sig massor av speciallakan så jag har stora förhoppningar att snart få ligga och sprattla utan blöjor igen.

Ensam mamma

Det känns som att jag öppnar min sons dagbok och inte bara läser en sida eller två - jag till och med gör ett eget inlägg! Hihihi.

Nåja, kanske inte att det går att jämföra men nu är det alltså Eriks mamma och inte hans själv som valt att skriva ett par rader och jag har fått Eriks godkännande såklart.

Såhär ligger det till:

Det började med att Daniels pappa fick en sommarförkylning med halsont och snuva. Såklart att den fördes över på mig så den senaste veckan har mamma Ulrika snörvlat och hostat och jag har nästan kunnat se baskiluskerna hotfullt yra omkring i lägenheten för att falla ner över vår söta, stackars oskyldiga son. Det är nog bara en tidsfråga innan han oxå får sig en släng av sin första förkylning! Nåja, den här förkylningen - framför allt hostan om nätterna - har varit allmänt påfrestande och därför sa jag inte NEJ direkt när frågan kom upp men gudarna skall veta att jag blev lite stött och kände mig lite ifrågasatt när Eriks pappa snällt frågade om jag ville ha en natt helt själv för att på riktigt kunna sova ut och vila upp mig....

Blev du stött när han försökte hjälpa till - kanske du undrar nu? Ja lite grann, måste jag svara på den frågan. Jag kanske är lite "hormonell" just nu och trött såklart och så var det så varmt i lördags och jag var tjurig och allt på en gång. Såklart att Daniel bara ville väl och det var inte alls någon kritik från hans sida att jag inte skulle orka.... så fel allt kan bli va? Jag tog mitt förnuft tillfånga och när jag tänkt igenom erbjudandet ett par minuter så kändes det glasklart - YES, jag ville gärna ha en kväll och natt för mig själv att kurera mig och att få sova utan avbrott.

Det tog inte lång tid efter att jag vinkat adjö som jag ÅNGRADE mig!!!! Herregud - jag har inte varit ifrån Erik på snart 3 månaders tid - inga längre tider, inga hela nätter!!!! Jag har funnits där för Erik VARJE natt av hans liv - herregud - är jag en dålig mamma som lämnar bort mitt barn? Snart lugnade jag mig dock - han är ju med sin pappa och han är väl lika mycket förälder som jag är. Dessutom skall de sova över hos farmor och farfar så det finns back-up om han inte skulle fixa det. Hihihi!

Nej, morsan oroar sig i onödan, hon vet. Senare på kvällen kom jag på mig själv med att jag nog är mest orolig över hur JAG skall klara denna natten UTAN Erik - snacka om att vara självisk.

Hur gick det då?

Hade svårt att komma till ro (kan såklart vara den där jäkla värmen) men det hjälpte lite när jag tittade på lite foton av min stora kärlek (Erik då) - Daniel är ju min STORA kärlek oxå men just nu var det Erik jag menade (mest iallafall). Sov hyfsat gott och det som var mest jobbigt var inte den psykiska biten utan den fysiska - mina boppar sprääääääängs!

När Daniel kom hem med vår lille Erik dagen därpå blev det stort pusskalas och killen fick världens skrovmål.

HIF-supporter

Återigen en VARM och HET dag som jag och mamma spenderade tillsammans. Snart, snart kommer pappa att ha semester och då har han lovat att vi skall hitta på bus tillsammans!

Mamma och jag träffade mammas kollega Anette idag. Pappa var lite orolig för detta möte eftersom mamma berättat för honom vad som hände sist jag träffade mammas vän. Mamma säger att han är tramsig MEN jag känner att detta är viktigt för honom och att han tar det på största möjliga allvar. Nu undrar Ni va? Har pappa något emot mammas söta vän? Nädå - han gillar Anette skarpt. Vad han ogillar är vem hon håller på vad det gäller fotboll - han köper inte hennes intresse för HIF.

När mamma och jag var på hennes arbete och hälsade på så hade HIF gjort en bra match dagen innan och dagen till ära så stoltserade Anette med HIF halsduk och eftersom hon vet vad min pappa tycker om detta lag (eller egentligen inte tycker) så ville hon tetas lite och lade halsduken runt min hals och sa skämtsamt: "han skall skolas i tid...". Mamma var inte sen att återge denna lilla historia för pappa på kvällen och pappa blev svettig och nervös och började prata okontrollerat om Göteborg...

Vi hade en jättemysig eftermiddag alla 3 - även om jag mest sov! Gissa vad? Jag fick present och gissa om pappa var nervo innan han såg vad det var. Lugn - ingen halsduk, dock ett jättefint joggingset i helt neutrala färger. Pusta ut farsan!

Tack Anette!

Framsteg

Nappen har fått konkurrens - måste medge att min tumme smakar nästan lika gott! Skratta Ni - men det är inte så enkelt som Ni tror och mycket och hårt arbete ligger bakom denna min teknik!

Kanske att det måste till lite finslipning men i det stora hela har jag greppat det - inte sant? Jag börjar så smått bli vän med mitt egna gym oxå! Papegojan med sin pingla är en enkel match att boxa till. Värre är det med katten och hans speldosa - här krävs mer finess och det är inget som en 2 månader och 3 veckors bäbis klarar av - men jag jobbar på det.

Min egna djungel på balkongen - inga vilda djur men dock djungelklimat och sol men mamma är noga att smörja in mig med Bamsesolkräm från apoteket!