Premiär på 2 hjul!

Att ta sig fram på 4 hjul är en baggis och vardagsmat för mig, jag menar - jag rullar runt både i bil och barnvagn så gott som dagligen!

MEN att helt plötsligt balansera på hälften så många hjul känns lite läskigt och definitivt oprövat för min del. Farsan tog fram sin 2-hjulare idag och placerade en stol på sin pakethållare som det tydligen var tänkt att jag skulle sitta i.

Var lite skeptisk till en början och undrade hur det skulle gå men ordentligt fastspänd kunde jag efter en stund andas ut och till och med njuta lite...

Det här skall bli skoj!

Men vad tusan är detta? Hjälm? Stopp! Kommer aldrig på fråga! Jag protesterade högt och ljudligt och visade tydligt mitt ogillande. Mamma och pappa får inte ens på mig en vanlig mössa - hur tänkte de när de satte på mig något så obekvämt och fult och pinsamt som en hjälm?

När jag förstod att det inte skulle bli någon cykeltur om jag inte föll till föga och lät hjälmeländet sitta kvar så mjuknade jag i mitt motstånd.

Har vi tur så möter vi inga snygga tjejer och skulle vi så göra så kan jag bara titta ner i marken och hoppas att de inte ser mig. Nyfikenheten att få rulla fram i racerfart med pappa vid styret var lite, lite större än viljan att hålla uppe min coola image inför flickorna.

Tydligen har man hjälm för att man inte skall slå sig om man skulle ramla i backen. Men hallå! Med min farsa som chaufför skulle det aldrig hända.

Kanske att jag kan övertyga mina föräldrar längre fram i att detta med hjälm är onödigt och inte har något gott med sig. Tänk bara på hur det plattar till frisyren!

Se sån stil vi har - farsan och jag!