Stjärnan på topp

Vad vore väl julen utan en väldoftande och glänsande julgran? Vad vet väl jag om detta som aldrig firat jul förut?

Även om det är min första jul någonsin så har man väl rätt att ha en åsikt och rätt att tycka till? Frågar Du mig så tyckte jag först det var lite konstigt när morfar kom hitdragande med ett stort träd och det var tur att morsan inte var hemma kommer jag ihåg att jag tänkte. Hon som blir tokig på farsan då han råkar gå in med skorna och lämna grus efter sig - hur skulle hon reagera när ett helt träd drogs med in i husvärmen och kanske till och med lövade (jasså - det heter barr!) - nåja barrade - av sig och lämnade synliga spår på golvet!
-"Ojojoj, hur skall detta sluta," tänkte jag!
Morsans reaktion blev inte alls som jag befarade - inte ett endaste fult ord kom över hennes läppar. Jag förstod till slut att detta var helt i sin ordning och först då kunde jag slappna av helt och när sedan allt pynt och ljus och grejer togs fram och åkte upp förvandlades denna gröna "buske" till en finfin julgran som jag känner att jag kommer att trivas med. Mycket att titta på, mycket att känna på, mycket intressant!

Redan nu håller jag med de som säger: INGEN GRAN - INGEN JUL!

Med lite hjälp av farsan blev jag lång nog att sätta stjärnan på plats. Vilket praktverk!