Det kändes lite fuskigt att pappa skulle skulle ut och flyga samtidigt som vi skulle vara kvar på moder jord. Fast jag kanske inte skall gapa efter för mycket? Det borde kanske vara bästa att lära sig krypa, gå, hoppa och springa innan jag försöker mig på att flyga? I vilket fall så tyckte mamma synd om mig och satte på mig häftiga "flygkläder" och sedan så bar det iväg. Ssssssswwwooooch, liksom. När pappa kom hem så kallade han mig för sin "superbebis" med stort S. Jag blev så stolt att jag helt glömde bort hur man gjorde när man flög, så mamma fick hjälpa mig lite (som ni kan se på bilden).Skönt att pappa är hemma igen. Nu blir det svårare för mamma att avgöra vem det är som lägger av brakarna i soffan på kvällarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar