Min syster må vara 2 år minus 9 dagar yngre än vad jag men vi snackar inte vän och söt lillasyster, vi snackar stark, envis och robust tjej! Bilden är från häromdagen då Ebba och jag byggde koja i soffan och då jag tröttnade på hennes sällskap och ville fortsätta leken själv tog hon brottargrepp på mig och jag föll pladask...
Mamma var snabbt framme och förmanade först mig - såklart, jag är den största...men när jag förklarade hur det låg till så fick Ebba bannor hon med....Ebba tror att hon kan komma undan med tjuvknip och riv bara för att hon är liten men där går min gräns....har man gjort något fel så får man stå för det, inte sant...sedan kan Ebba vara hur liten som helst.
Lite kul är det dock att Ebba börjar växa till sig. Hon fattar mer och mer att jag är en förebild...allt jag gör skall hon göra, som att stå på huvudet...hihihi...mindre roligt är det däremot hon anser att allt mitt är hennes - hallå - där går gränsen...
Summa summarum - det är ändå ganska gott att ha en lillasyster som hänger och klänger på en och ibland är det till och med lite mysigt när hon klättrar upp på mig för att pussas eller när hon vill kittla mig...
Ebba är bra - så länge hon gör som jag vill!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar