Patient!

Jag kunde vara hur välkommen som helst MEN jag hade hellre spenderat helgen hemma än på sjukhuset!

Fredagens kvällsmys fick en bitter eftersmak. Nä, det var varken för mycket poppisar eller annat gott som gjorde mig sjuk. Ett elakt virus tog under natten min kropp i besittning och jag fick hög feber och kräkningar. På morgonen blev föräldrarna oroliga eftersom de aldrig hade sett sin Erik så matt och utslagen. Vällingen som jag fick i mig kom upp igen och inte ens tanken på en smarrig skalmanmacka fick det att kurra i magen på mig.

Ack, ack, ack! Inget annat att göra än att åka pling-pling-taxin (nåja, ambulans var icke nödvändig men dock Saab med turbo så det gick hyfsat snabbt ändå) till plåsterhuset.

De var jättesnälla på sjukhuset och alla systrarna tyckte att jag var såååååååååååå duktig när de stack i mig och hade sig.

Eget rum fick jag på avdelning 61 och det var ju schysst men eftersom jag kräkt och haft mig så blev det isolering så att leka med de andra barnen var uteslutet vilket i och för sig inte gjorde så mycket för jag var knappast i form att leka tafatt i korridorerna idag inte. Det var ryggläge som gällde och så fick jag dropp genom handen. Oj, oj, oj vad synd det var om mig. Mycket provtagningar blev det oxå men hela tiden visade jag prov på tapperhet och mod genom att inte protestera utan att istället vara medgörlig.

Pappa stannade med mig över natten och förhoppningsvis kan vi åka hem under söndagen! Vilken pärs, vilken upplevelse men jag kan lova er alla - jag hade hellre varit utan den! Det är inte kul att vara sjuk...