Dunibesök!

Vem är väl jag att beklaga mig?

Varje dag har jag ett roligt dagis att gå till. Mitt dagis har ALLT en liten kille kan begära: härliga kompisar, massor av leksaker, stooooooooooor lekplats alldeles utanför dörren, god mat och sist men inte minst - underbara fröknar som gör allt för att vi barn skall trivas och ha roligt tillsammans.

Varje dag får Ebba stanna hemma och även om det inte är något fel på vårt gemensamma hem så är det ju inte detsamma som att vara på dagis. Att umgås med morsan hela dagarna kan te sig som lyx MEN det blir nog lite enahanda efter ett tag och INGA andra barn att leka med....

Nä - jag har nog dragit längsta strået... MEN - idag hade jag ändå önskat att Ebba och jag bytt plats. Vem hade inte velat följa med morsan till Duni på besök och träffa alla hennes gamla kollegor. Ja, nu menar jag inte att hennes fd. kollegor är gamla och rynkiga - jag menar att de är just före detta kollegor! Hihihihi!

Tänk bara så länge det var sedan jag träffade Eva och Monkan - jag saaaaaaaaaaknar dem!
Känns inte helt bra att de daltar och gullar med Ebba - precis som de gjorde med mig när jag var liten... man är alltså utbytbar - snyft....

Mamma tröstade dock en sårad Erik och försäkrade mig om att de söta receptionisterna hade frågat efter mig och hälsade att de saknade mig med. Pust - trodde ett tag att man blivit bortgallrad!
Åhhhhhhhhhhhhhhhhhh! Ytterligare favoriter jag missade idag - Anette och Sandra.

Än en gång försäkrade mamma mig om att jag fortfarande är deras Erik och att de ser fram emot att träffa mig igen.

Jag saknar Anettes famn och kramar och det svider lite i mitt barnahjärta när jag ser att Ebba fick en ordentlig dos av denna vara idag!

Anette - ta dig hit snart och hälsa på mig - miss you!