Separationsvånda!

"Förståsigpåare" kallar det ångest men jag tycker att uttrycket är för starkt - jag väljer att kalla det vånda istället... känns bättre så!

Vad är det som hänt kanske den nyfikna undrar?

Egentligen vill jag inte göra någon stor grej av det hela men bara för att Ni tjatar så skall jag kort redogöra:

Jag har den senaste tiden blivit lite kinkig och ledsen när det är dax att säga "hej då". Reagerar tydligen så pass starkt att föräldrarna tycker synd om mig. De tycker nog synd om sig själva oxå eftersom de står maktlösa när jag får mina små utbrott och konsekvent säger nej till allting och bara stretar emot.

Idag går man inte till doktorn när man har problem - iallafall inte till att börja med. Istället gör man en självdiagnos på internet och det är precis vad min oroliga morsa gjort. Hon har "googlat" tillståndet och kommit fram till att det egentligen inte är någon "big deal". Allt är egentligen helt i sin ordning - jag går bara igenom en fullt naturlig fas i mitt liv - separationskänslig är vad jag är!

Att man dessutom förärats med ett syskon skulle, enligt faktakännare på nätet, tydligen kunna förstärka det dåliga måendet.

STACKARS Erik!

Fortsätt tyck synd om mig. Själv har jag det såklart jobbigt MEN man är väl inte världens smartaste kille utan att utnyttja det i varje situation - även de jobbiga:

fördelen med att föräldrarna tycker synd om en är att man får igenom nästan allt man vill - det är godis en vanlig vardag, det är MAXbesök i tid o otid, det är lek med farsan låååååååååångt efter läggdax, det är massor "PostisPer" på tv, det är extra av ALLT.... me like!
Idag fick jag köra bilen helt själv - häftigt va?

Får se hur länge jag kan dra nytta av mitt "tillstånd"? Får kanske "googla" efter nya faser man går igenom för att planera inför framtiden och vilka favörer jag ska dra nytta av framöver...

Ebba!

Mitt förslag ratades bestämt och föräldrarna har nu äntligen bestämt sig för vad lillasyster skall lystra till framöver:

Ebba Astrid Hultgren

Jag bara frågar - vad var det för fel på mitt förslag: "Apan"?

Inte nog med att Ebba nu uppmärksammas med ett eget namn - jag måste även stiga lite åt sidan när det gäller det allra heligaste - min egen blogg... Nu är det slut på sötbrödesdagar då man ensam stod i fokus, nu måste man inte bara dela lördagsgodis utan även bloggutrymme...

Syskonkärlek? Vad är det? Är det att tävla om föräldrarnas gunst? Är det om att vinna julklappstävlingen - flest och bäst eller handlar det kanske om att tycka om varandra oavsett? Blod tjockare än vatten säger man ju och det ligger kanske något i det.

Jag gillar Ebba mer och mer MEN...
...ni kan väl alla förstå varför jag inte vill gå och lägga mig om kvällarna när jag vet att pappa och syrran roar sig kungligt...

Nåja... Ebba och jag har roligt tillsammans vi med... hon är rätt söt den där lilla dockan!

Dessutom är det ganska roligt att tetas med henne - störst bestämmer, inte sant? Jag KAN ta ifrån henne nappen och därför gör jag det - hihihi!

Kanske det syskonkärlek handlar om:

- Storebror gör som han vill och lillasyster anpassar sig till situationen... Börjar gilla vårt samspel alltmer....

"Erik & Ebba" - finast är vi tillsammans - inte sant?

YTTERLIGARE en helgdag!

Jag älskar påsken!

Av 2 anledningar:

1. lååååååååååångledigt
2. godis

Snacka om att jag blev överraskad imorse när jag förstod att vi hade ytterligare en dag med påsk innan helgen var helt över.

Snacka om att morsan blev mindre glad på mig när jag valde att vakna som OM det var vanlig måndag idag och tid för dagis.... Farsan brydde sig inte så mycket men det beror nog enbart på att han är svårväckt och inte märker när jag drar igång dagen! Såhör söt och glad var syrran när vi skulle gå till bageriet och köpa bullar till pappa...

Såhär tuff var jag när vi skulle gå och köpa bullar till pappa...

Annandag påsk (jag skulle vilja kalla det "extradagpåsk") firade vi hos mormor och morfar. Resten av mammas familj hade oxå bestämt sig för att suga det sista ur påsken och valde att göra det hos min mormor och morfar - det var barn och kusiner till höger och vänster - pust!

Mormor och morfar bjöd på god lammstek och marängtårta med jordgubbar och jag åt glatt av båda rätterna - fattas bara! Mums! Smart som man är sparade man dock lite utrymme i kistan för innehållet i påskkägget - godis - jammie, jammie!

Morfars nya leksak: en solcellsdriven vattenfontän - en lattjo pryl!

Har NI sett hur stor min kusinson Casper blivit - MEN fortfarande är jag större (och kommer alltid att vara) så det är jag som bestämmer vem som leker med vad när det gäller mormors leksaker!

Längtar redan till nästa påsk! Gott!

Glad Påsk!

Glad Påsk!

Idag var det påskafton och den firade vi med farmor, farfar och faster och med god mat och gott godis!
Se vilken entré jag gör - förklädd till påskkärring dagen till ära!

Varför firar vi påsk?

Trodde först att det var för att jag föddes just under påsken (närmare bestämt på Skärtorsdagen för 2 år sedan) men idag blev jag varse att så icke är fallet...

Tydligen har man firat påsk i alla tider (nåja - ända sedan Jesus bestämde sig för att återuppstå) och även när pappa var liten firade man denna högtid och jag kan glädja mig med att även han fick utstå den generande påskutstyrseln - farmor visade bildbevis när pappa hade både huvudbonad och röda kinder han med...

Seså - sätt fart nu va! Snabbt in i huset innan grannarna får syn på mig i kjol och målade kinder - piiiiiiiiiiiinsamt!

Nä, ärligt talat gillar jag att klä ut mig. Min fröken Karin på dagis har berättat för mina föräldrar att jag mer än gärna uppehåller mig i "utklädningshörnan" och spökar ut mig i både för stora skor och grälla hattar. När mamma hörde detta skrattade hon gott och drog sig till minnes sin egen barndom och hur mycket hon gillade att spöka ut sig och showa - kanske något som ligger i generna.

Vi hade en trevlig dag ute i Hofterup som innefattade både lunch och senare även grillat på bordet. En annan fick tilldelat sig ett STORT påskägg av farmor och eftersom det innehöll choklad och annat gott och det faktum att jag fick det INNAN matdax gjorde att jag inte riktigt kunde uppskatta det som serverades på faten - var liksom "mätt" om Ni förstår vad jag menar? Hihihih!

Motion skadar inte när man utsatt sin kropp för en smärre kalorichock och vad passar väl bättre än en fotbollsmatch mot farsan!

Jag gillar påsk - vilken tur att helgen är lång och det är flera dagar kvar.

Får man påskägg VARJE dag måntro? Hoppas det för efter all min lek och allt stim idag så har behöver jag garanterat fylla på energibehovet med mer choklad redan imorgon.

Tack Hofteruparna för en god och trevlig dag!

Liten blir oxå stor vart det lider...

Okej... det svider lite i en storebrors hjärta när pappa gullar med lillasyster.

Okej, pappa gullar med mig med men riktigt såhär "nära" kommer vi inte varandra längre. Att ligga på pappas bröst hör historien till - man är ingen fågelunge längre och även om pappa är stor och stark och säkert skulle palla min vikt så känns det inte speciellt bekvämt att ligga sådär längre...

Allt har sin tid - inte sant? Mys på kära syster för snart har du växt upp och blivit stor du med...

Det är ofrånkomligt och dina mättal från senaste BVC besöket förstärker min förhoppning om att du snart är stor och mindre bäbis du med:

Födelsevikt: 2855 gram

Födelselängd: 46 cm

Vikt 3 veckor: 3220 gram

Längd 3 veckor: 48 cm

Myyyyyyyyyyyyyyyys!

Har jag någonsin påstått något annat än att jag har världens bästa och sötaste syster?

Skulle någon, mot all förmodan, fått en annan uppfattningen så har Ni totalt missförstått mig.

Hallå! Ge den lille grabben en rimlig chans att smälta sin nya familjesituation och anpassa mig därefter. Det är inte den lilla uppgiften man får när man från en dag till en annan går och blir storbror och helt plötsligt förväntas vara ett föredöme att se upp till. Här har man gått i tron att man alltid kommer att vara yngst, vara den ende och helt plötsligt är man äldst och skall föregå med gott exempel - hua, hemska tanke...
Okej! Visst innebär syskonskapet även fördelar men såhär i början kanske det inte är det första man tänker på.

Människan är i behov av rutiner (iallafall säger min mamma det) och det invanda och kända är en trygghet som vi gärna invaggar oss i. När denna trygghet ruckas av större förändringar hanterar vi det på olika sätt. En normal reaktion är att vi ogillar och vill återgå till det ursprungliga och det var precis så jag reagerade när mamma och pappa kom hem med lillan för dryga 2 veckor sedan...

Lägg till att jag dessutom är en liten kille som inte fattar så mycket ännu (jag fattar det jag VILL fatta... hihihihi)så förstår NI kanske att jag reagerade lite starkt.

Jag var aldrig någon nappfantast men syrran verkar gilla denna tröst!

Tacka vet jag vällingflaskan som är min variant av "napp" - den kan jag suga på trots tömt innehåll även om jag föredrar en aldrig sinad flaska.... Jag ÄLSKAR kvällsvällingen och kan inte få nog....

Hmmm... undra om syrran kommer att gilla det lika mycket. Om inte så kan vi kanske ingå en pakt - syrran och jag... Hon tar tacksamt emot vällingflaskan på kvällen men så fort mamma och pappa tittar bort så smusslar hon över den till mig - dubbel dos för Erik alltså! Me like.... det kanske inte är så dumt ändå med en syster...

...vi (läs: jag) kommer nog ha mycket nytta av varandra!

Välling är GOTT!

Hihihihi!

Härlig söndag!

Pust - vilken dag jag har haft idag - full aktivitet från början till slut... Söndagar = baddagar! Tolvåkersbadet är ett himla bra ställe att spendera söndagsförmiddagar på och vilken tur jag har som har en farsa som gillar det lika mycket som jag gör...

Mamma är bara med ibland och idag var en sådan dag. Premiär för lillsyrran på badet om än att hon bara betraktade - hon badade inte. Undra om hon kommer att bli en lika stor badkruka som mamma??? Vill nästan hoppas på det eftersom jag inte önskar dela farsans tid i vattnet med någon annan...

Det var inte slut med vatten bara för att vi lämnade badet bakom oss. Väl hemma visade jag och pappa att vi är riktiga karlar - vi tvättade bilarna (jajamensan, jag hjälpte till med vattenslangen må du tro)...

Man blir trött av att bada och tvätta bilar och vad passar väl bättre än att sova middag bredvid sin lilla syster - så länge hon är tyst och glad.

Hon verkar ganska intresserad av mig och stirrar nästan lite ouppfostrat... Tro ja det - vem fascineras inte av mig i min närvaro? Hihihi

Jag börjar mer och mer fatta tycke för min syster (till föräldrarnas glädje) men jag är smått nervös att hon kommer att ta över "sötfaktorn" i familjen.... Hua, hemska tanke!

Vilken tur att jag klippte mig igår och att faster försett mig med nya outfits - här gäller det att jobba på det yttre för att inte tappa försprånget mot den där systern som tydligen bestämt sig för att stanna kvar i vår familj.

Kvällen avslutades med korvgrillning och återigen fick jag vara pappa behjälplig. Attans, vad jag kan mycket och ändå är jag bara nyss 2 fyllda...

Favoritfaster på besök

ÄNTLIGEN - äntligen är faster tillbaka på besök i Sverige - bara för min skull...hihi! Jag hade mina farhågor att nytillskottet, i form av lillasyster, eventuellt skulle ta all fokus från mig. Jag befarade att "apan" med sin litenhet och unga charm skulle bli fasters nya favorit... Du må tro att jag drog en lättande suck när jag insåg att ingenting förändrats: - för faster är jag fortfarande no.1 - YES! Faster missade mitt kalas förra helgen MEN det innebär inte att faster glömt bort att jag fyllt år. Faster har ett gott minne och med ett gott minne följer tydligen många paket... En helt ny vårgarderob hade tagit plats i fasters resväska och alla nya outfits var såklart till mig. Hon är snäll min faster och dessutom har hon känsla för smak och vet vad en 2-åring vill ha på sig - me like! Jag förstår att faster inte bara kan ignorera "apan" - och väluppfostrad som faster är så gullade hon lite, som sig bör, med lillan men mest uppmärksamhet fick ändå jag - hahaha, pilutta dig syrran. Även om jag fick flest presenter så hade faster även tänkt på lillsyrran som fick lite nya kläder hon med. Fasligt små klädstycken som i och för sig var hemskt söta men hur jag än försökte så passade de inte mig - bortsett från ett par finfina sockar med "Pich-motiv" (läs: Nalle Puh) som jag genast tog beslag på. Det må vara hänt att de var lite små MEN dem skulle JAG minsann ha!

Är hon inte lite "pittögd" min syster? Inte så söt alla gånger alltså....hihihi! En annan är ju ALLTID bedårande. Idag var jag dessutom extra tilldragande eftersom jag besökt frisören tidigare under dagen. Mamma och pappa och frisören Gunilla var imponera på hur duktig jag var att sitta stilla under hela klippningen - visst är man ett begåvat barn som lärt sig snabbt hur man skall uppträda i sociala sammanhang?

Okej då... hon är söt... men hon är ju min syster, samma kött och blod, så man hade väl inte väntat sig annat - hihihi!

Pappa tillbaka på jobbet!

Pappas 10 pappadagar flög fram i en rasande fart och idag var pappsen tillbaka på sin arbetsplats. Slut på sötbrödesdagar med andra ord... Pappa är, har jag noterat, lättare att locka till aktivitet än mamma. Pappa är lite mer lättövertalad och lättmanövrerad än vad mamma är... Sedan lillan kom till jorden har det varit ytterligare enkelt att få pappa att dansa efter min pipa. Mamma har varit fullt upptagen med att amma och ta hand om nytillskottet så det har fallit på pappas lott att vara mig till lags och han har utfört arbetet till största belåtenhet. Det har varit frekventa MAXbesök, många cykelturer, fotbollsspelande i trädgården (mitt begynnande fotbollsintresse är dock något pappa uppmuntrar...), lekplatslek, badhusbesök, stojiga lekar inomhus, godis mitt i veckan och MASSA annat skoj! Är det dåligt samvete från föräldrarnas sida måntro? Hur får jag dem isåfall att bevara denna känsla ytterligare en längre tid? Man vill ju ha ut maximalt ur situationen om Ni förstår vad jag menar? Hihihihi Mormor överraskade mig idag genom att hämta upp på dagis - coolt! Väl hemma hade mamma fixat korv och makaroner och jag åt med god aptit... fattas bara - korv, hamburgare och fiskpinnar är favoriterna på menyn!

"Varmt - mormor blåsa!"

"Gott!"

Pappa är inte bara på jobbet idag - han passar på att ta sig lite "egentid" efter arbetsdagens slut för att förlusta sig på fotbollsplanen med grabbgänget. Lite fräckt tycker jag att hålla sig hemifrån HELA dagen och HELA kvällen men tur för honom att han arrangerat mormors besök så att jag slipper vara ensam med morsan och gnällsyster....hihihi!

Gnällsyster stämmer faktiskt. Hon har varit extra gnällig de senaste dagarna och först trodde jag att det var för att hon ville få YTTERLIGARE uppmärksamhet (som om hon inte får nog med denna vara..) men mamma förklarade att lillan är förkyld plus det faktum att hon troligtvis har fått det jag drogs med under mina 3 första levnadsmånader - KOLIK!!!

Stackars min lilla syster - ja, jag tycker faktiskt det även om det irriterar mig att hon utnyttjar sin situation så bra... liten, nyfödd och sjuk och svag - det står TA HAND OM MIG i pannan på henne. Smart tjej - hoppas att hon inte blir lika smart som jag är bara - då kan vi få en tuff uppväxt ihopa, en ständig kamp!

Nåja, jag är inte så orolig... jag har 2 års försprång och kommer alltid att ha! Pilutta dig lillan!

Syskonkärlek?

Kanske lite tidigt att ropa hej MEN det känns som att brorsan min börjar acceptera (om än inte storgilla) min närvaro i familjen... Jag passar på att göra ett kort litet inlägg i Eriks blogg när han är på dagis - tror inte att han skulle ge sitt godkännande så detta är min enda chans att presentera mig: -jag är det senaste tillskottet i familjen Andersson/Hultgren. Saknar tilltalsnamn men man jobbar på det.... Lutar åt Ebba - vad tycker Ni om det?

Brorsan börjar som sagt visa lite mer acceptans och vissa dagar är han till och med riktigt omtänksam och vill mig väl. Här vill han att jag skall lära känna hela "Timmy-familjen"; det är Timmy, Acka och grisen...

En och annan ömsint klapp på kinden har man också tilldelats men när det kommer till att mamma skall amma då blir det känsligt och Erik blir lite avis. Avis är han även nattetid då jag har tjuvat till mig bästa platsen - på mammas bröst... Frågan är bara hur länge jag får sova där. Tycktes mig höra mamma och pappa diskutera att de INTE skulle göra samma misstag med mig som med brorsan - låta mig sova i deras säng. Det var högtgående planer på att jag så snart jag blir lite större direkt skulle läggas i spjälsängen och inte introduceras till att ligga mellan föräldrarna...

ORÄTTVIST tycker jag.... eller hur? Får väl använda mina röstresurser och protestera när det väl blir dags - det löser sig nog.

Jag återkommer en annan dag när Erik är iväg på annat.

Hej på Er alla från "Ebba"!

2-årskalas!

MIN dag idag - MEN det hade en viss liten tjej lite svårt att fatta! Återkommer till detta lite senare... Allt började jättebra! Om jag dagligdags har en unik förmåga att linda mina föräldrar runt lillfingret så var dagen idag ett mästerverk och jag utnyttjade situationen till det yttersta. Popcorn till frukost och choklad att tugga på innan lunchen ens var påtänkt - behöver jag säga mer???

Gästerna anlände med presenter och det blev MÅNGA paket för mig att öppna - me like!

Nu kan jag hjälpa pappa med allt det praktiska i hemmet - är numera stolt ägare av en alldeles egen verktygslåda! Byggare Bob - släng dig i väggen!

Huset fullt av folk är kul men mindre kul var det när alla kusiner och kusinbarn skulle vara på mina leksaker - att man inte får ha något ifred. Casper försökte även ta min pappas uppmärksamhet och det gillade jag inge vidare - allt mitt är MITT!

Gott käk bjöds det på och som sig bör - tårta med 2 ljus! Gott!

Morfar fick sitt kaffe serverat precis som han vill ha det - inga muggar här inte!

Vad ställde syrran till med idag då - för att återkomma till inledningen?

Hon blev SJUK och alla tyckte så synd om henne. Hon och mamma fick avbryta festen för att åka till sjukhuset och där blev de kvar över natten. Jäkla sätt att dra iväg med MIN mamma på MIN dag... Tro nu inte att jag är okänslig och inte förstår att det inte var avsiktligt gjort men är det inte typiskt att hon väljer just idag den 9:e april att bli krasslig på?

Vänta bara till den 31:e mars nästa år - jag har gott om tid att komma på något sätt att ge igen.

Man är väl inte den som är den. Det var ändå jag som fick sista ordet idag.

Klockan 01 natten till söndagen passade jag på att kräka ner sängen och pappa och eftersom jag ramlat och slagit i huvudet under dagen (inget allvarligt) så vågade inte pappa ignorera det faktum att jag eventuellt hade dragit på mig en lättare hjärnskakning.

Iväg vi for, mitt i natten, pappa och jag och hamnade på barnakuten där morsan och syrran redan var på plats i eget rum.

Sådär ja - inte bara lillsyrran kan fånga uppmärksamheten - jag kan oxå.

För Er som nu ryser av obehag och oroligt undrar hur jag mår kan jag informera om att jag mår prima liv. Vi blev kvar ett par timmar för observation och en del tester men sedan ansågs jag frisk nog att åka hem. Mamma och syster blev dock kvar till dagen därpå och kom hem med diagnosen: förkylningsvirus...

Det blev kanske inte den dag jag först planerat för MEN det blev en bra dag ändå - vi klarade oss alla helskinnade och det är väl ändå hälsan som skall sättas först.

Kram till alla som gjorde mitt kalas och tack för alla presenterna - Ni är välkomna igen NÄR NI VILL.

Svårsmält...

Visst är hon söööööööööööööt? Jovisst - men det utesluter inte att jag känner ett visst missmod. Okej, jag erkänner - jag kanske är lite avundsjuk på uppmärksamheten som lillsyrran får. Men HALLÅ - har jag inte rätt att vara lite missnöjd? Har jag inte rätt att iallafall vara LITE besviken och ledsen. Även om jag vet att föräldrarna gör allt för att jag inte skall känna mig utanför - så känner jag mig ändå just utanför.... Var det någon som frågade mig om jag ville ha syskon? Nääääääää - just det! Något barnlöst par som bara vill ha ett barn och som känner för att adoptera mig - vänligen gör ett inlägg så kontaktar jag er - hihihihi! Nä - så allvarligt är det inte men jag måste ventilera mig och mina känslor och det har jag gjort nu - punkt! Lillsyrran (APAN) föddes, precis som jag, med kejsarsnitt den 31 mars 2011. Vikt: 2855 g Längd: 46 cm Hon är ganska mjuk att ta på och hon har jättelena kinder...

Pressar jag ihop benen ordentligt kan jag nästan få plats och kanske att jag kan tas för en bäbis jag med...

...kanske funkar det bättre om jag föser in huvudet först...

Spjälsängen var aldrig min favorit och mamma och pappa sa att det var minsann första gången jag låg i den när jag med pallens hjälp la mig tillrätta i lillsyrrans ärvda möbel...

...nä...bäst att inte ge föräldrarna någon anledning att tro att jag tänker lämna den trygga platsen mellan dem i deras säng! Bäst att hoppa upp snabbt som attan igen...

Det händer mycket i mitt liv just nu som ni kan förstå och uppdateringen på bloggen blir lite lidande. Tar igen detta så fort jag samlat mig - hoppas ni har överseende med detta.

Kram till alla ensamma barn där ute...Ni har det bra Ni!