Hur reagerar man på det?
Får kalla kårar och säger att man inget vill veta eller hoppas man på att det är en ROLIG nyhet och slutar man därmed med stim och lek för att lyssna och ge dem sin fulla koncentration?
Misstänkte att det handlade om den där lillasystern som snart skall ansluta och därför var jag väl sådär intresserad. Visst ska det bli skoj, men det är så mycket snack om henne nu och mamma är så trött och orkar inte bära mig och leka som förut, och vems fel är det att allt inte är som vanligt just nu - ja, just det - den där lilla bäbisen i mammas mage, hennes fel är det så varför skall jag vara jätteglad och jubla när hennes ankomst går ut över mig och mitt välbefinnande?
Jaha - vad ville Ni tala med mig om då? Kom igen innan jag förgås av leda...
Samtalet mamma och pappa ville ha med mig var inte så allvarligt. Som en summering kan jag informera att jag fortfarande kommer att ha en EGEN födelsedag (pappa var störträdd att lillasyrran skulle hålla sig kvar några extra dagar i mammas mage och välja just MIN dag den 9:e april att ploppa ut - för honom är det viktigt att vi får en egen dag! Visst har jag en omtänksam och snäll pappa?)
Nåväl, för att göra en lång historia kort vet vi nu med bestämdhet när det är dax. Om inte lilltjejen väljer att titta ut tidigare av egen fri vilja kommer fabror doktorn att plocka ut henne den 31 mars. TADA! Vi kommer inte ens att vara födda i samma månad. Vi får inte bara en egen dag - vi får en egen månad oxå - tack för det!
Jag föddes med kejsarsnitt och det kommer tydligen syrran också att göra! Samma förutsättningar redan från födseln - det kallar jag jämställdhet om något!
Såja - var Ni klara nu? Ikväll är det Melodifestivalen och eftersom jag sov lååååååååååång lunch idag så har jag planerat för att hålla mamma och pappa (njae - kanske inte att han kollar) i tv-soffan.By the way - räknade ut att jag har 19 EGNA dagar kvar innan hon kommer - bäst att ta vara på dem! Nu ska här levas loppan! Tjoho!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar