Vad får det lov att vara att dricka?

Mamma och pappa vill fortfarande se mig som sin lille bäbis och det finns väl dagar och tillfällen då jag kan acceptera detta - om det finns någon vinning i det för egen del vill säga!

Som bäbis är det oftast enklare att få sin vilja igenom. Dels är man liten och det är synd om en för att ingen förstår en och att själv låtsas INTE förstå är hur enkelt som helst och resulterar oftast i att man kan dra fördel av både det ena och det andra. Kommer garanterat att dra nytta av detta så länge det någonsin går, man är väl inte dum inte.

Jag har sett "stora" 3-åringar på stan som genom idogt skrikande blir uppburna och slipper gå själva. I affären har jag noterat att större killar och tjejer än jag - genom att kasta sig på golvet och gapa för full hals - fått lördagsgodis både på tisdagar och torsdagar med för den delen!

Hm. Kan nog lära en del genom att bli lite mer observant på min omgivning och ta in lite matnyttig lärdom. Kanske dags att ta livets skola på allvar och börja plugga hårt för att inte missa någon ovärderlig kunskap som kanske annars drar mig förbi. Bara bäbisar dricker ur droppmugg. Inte sant? Därför har jag börjat hälla över i riktig och drickvänlig mugg istället. Fattar inte att det gått mamma och pappa förbi hur jag önskar ha det serverat - det är väl ganska obvious, inte sant? Kan man ta miste på ovan demostration kanske?

Se sedan hur lätt och enkelt jag slurpar i mig min mjölk! Inget spill här inte! Härligt att få dricka som en vuxen och slippa bäbisstämpeln. Bra kunskap och erfarenhet att ta med sig när man vill imponera ute på fik och sådant. Man vet aldrig vilka söta småtjejer pappa och jag springer på och tänk vad stor och cool de kommer att tycka att jag är när jag kan dricka själv - utan att spilla och ingen droppmugg så långt ögat når!

Se vilken teknik jag sitter inne med!

Mors Dag

Pappas och min present till mamma på mors dag var att ge henne lite space och "egentid" (förstår fortfarande inte innebörden i detta löjliga uttryck?). I vilket fall som helst så packade pappa och jag bilen i fredags och drog till Hofterup där farmor, farfar och Faster väntade med öppna armar och beredda på en bushelg med mig.

Det var en rolig helg som passerade alldeles för fort och helt plötsligt var det söndag och dags att bege sig hem till mamma. Mamma hade saknat och längtat efter oss (läs: mig) HELA helgen! Hallå - vad är det då för vits med "egentid"? När ska Ni lära Er att vi mår bäst när vi är tillsammans, så enkelt är det!

Även om det är jätteskoj att vara iväg och blir ordentligt bortskämd är det alltid lika roligt och spännande att komma hem.

MEN, det är något som inte stämmer!!! Mamma, vad har du gjort? Mamma hade nyttjat stora delar av sin "lediga" tid till att blåsa golven rena från mina leksaker??? Hade hon inte roligare saker att ta sig för? Så skoj hade hon alltså!

Fattar inte riktigt hur hon tänker, min morsa, när hon vareviga dag lägger tid på att plocka upp och samla ihop mina leksaker som jag under mina vilda lekar placerar ut lite här och var i lägenheten. HON PLOCKAR UPP OCH JAG SLÄNGER UT IGEN! Fattar hon inte att leksaker skall vara kaotiskt utspridda, det hör liksom till. Fattar hon inte att vi barn ogillar ordning och reda? Fattar hon inte att det är jag som bestämmer i vår familj och jag bestämmer att mina leksaker inte skall ha någon given plats i en hörna utan skall få leva ett eget liv och kastas runt och finnas inom räckhåll när det passar mig.

Stackars min mamma. Hennes ordning och reda uppskattas varken av mig eller pappa - som bygger pappershögar på skrivbordet som gör mamma vansinnig eller som lämnar smulspår över hela köket när han tillreder en smörgås!

Låt mig se! Ser ut som att allt finns, inga leksaker är bortsorterade men väl SORTERADE!

Det kan man väl snabbt råda bot på, eller hur?

Det var legobitarna det...

...och sedan är det viktigt att sprida ut dem ordentligt!

Vill man inte se röran visade jag mamma ett knep hon kan ta till. "Blunda eller ta något över huvudet så slipper du se det morsan, så enkelt är det!"

Jaha! Då drar jag vidare till nästa rum och gör mig hemmastadd!

Just det, höll på att glömma - GRATTIS PÅ MORS DAG ALLA MORSOR!

Vildrufs!

Får väl stå mitt kast eftersom jag var så bångstyrig i frisörstolen härom veckan. Så länge jag inte tas för en tös så är det väl ok men förr eller senare måste jag nog ge med mig och falla föga för saxens vassa blad - MEN lite till härdar jag nog ut! När vinden griper tag i min kalufs så flyger och far mina lockar likt virvelvindar en ruggig höstdag men jag är lika söt för det, inte sant?

Min bekymrade min beror dock inte på min ökade utväxt. Min min visar avund för det jag betraktar - nämligen de små killarna som leker helt själva på gårdens lekplats när jag och morsan går förbi. Jag vill oxå!

Det finns många fördelar att vara liten:

*Man är fortfarande (okej, på gränsen numera...) lättviktare och när man inte orkar gå själv eller bara är lite kinkig så pallar fortfarande föräldrarna bära upp och runt med mig.

*Man slipper tänka på att springa på toaletten stup i ett - istället har man mobil blöja som fångar upp alla "olyckor".

*Man är fortfarande en söt bäbis när man spiller och har sig vid matbordet och föräldrarna har överseende med mitt saknade bordsskick.
*Det finns fortfarande föräldrardagar kvar att ta ut och det innebär att man lever med lyxen att en av päronen är hemma med mig hela dagarna.

Listan skulle kunna göras hur lång som helst MEN samtidigt har jag börjat få smak på aktiviteter och grejer som utesluts i mitt liv eftersom jag är för LITEN.

När jag blir STOR skall jag bestämma själv vad jag vill göra, vad jag vill äta, hur länge jag får vara på lekplatsen och hur många rutchkaneåk det blir per dag. Dessutom kommer jag själv att bestämma över mina guldlockar och vill jag ha dem kvar så kommer så att ske!

Morsan skall förresten klippa sig på lördag - alldeles frivilligt! Hallå! Hon är lika knäpp som pappa!

Premiär!

Idag var det premiär för den nya kameran - suck!

Ett tag trodde jag att det eviga fotograferandet äntligen var över. Här har man ansträngt sig och pillat sönder föräldrarnas kamera och vad har man för det? Nada! Tror dock att pappa i tysthet tackade mig för då fanns det en anledning för honom - teknikfreak som han är - att knata iväg till kameraaffären och med gott samvete köpa en ny, och enligt honom mycket bättre!

När morsan inte lyssnade så frågade han om det fanns någon chans att jag kunde ge mig på tv:n nästa gång? Vi har en stor och fin och platt tv som morsan inte ser någon anledning att byta ut medans farsan är av en annan åsikt - det finns större och bättre!

Kanske att jag ingår en deal med pappa men lova att Ni inte skvallrar för morsan för då kan jag ligga risigt till och vem vill väl riskera att få bannor och kanske reprissalier från henne. Tänk om hon drar in på något gott och straffar mig med uteblivna kex en hel vecka. Ja - min morsa kan vara hård och bestämd om hon lägger den sidan till och vi ger henne en anledning. Hua! Pappa ville testa kamerans finesser och zoomade för glatta livet. Hallå - kunde han inte se till så att jag var ren omkring nosen först?

Snacka om att bli avslöjad med handen i kakburken - eller som i det här fallet med munnen full av knäckebröd som jag hittade i skafferiet. Knäckebröd kanske inte står högst på min favoritlista av tilltugg men man tar det man når - chipsen hade pappa oturligt nog placerat högre upp i skåpet, dit mina, om än långa, fingrar inte riktigt nådde! Ännu!!!

Såhär glad är min morsa nästan jämt - bortsett från när jag gör bus. Gillar morsan bäst när hon är glad så det där trixeriet med tv:n får nog farsan stå för själv!

Garderoben växer!

Inte nog med att vi var ute och shoppade nya kläder till mig i helgen - idag kom kära faster hem på Sverigebesök och gissa om hon packat halva resväskan med nya outfits till mig? I love her!

Jag har så många människor i min närhet som hela tiden tänker på mig och mina behov - visst är jag en lyckans ost?

Bortskämd? Jag? Det är skillnad på att vara 'bortskämd' och att vara 'bortskämd OCH tacksam' - och jag är ytterst bortskämd OCH tacksam. Visar min uppskattning med goa leenden och kramar och en puss då och då, räcker det måntro? Måste ju underhålla givmildheten och omtänksamheten människor visar mig

Medan morsan arbetade passade jag och pappa på att åka på en liten utflykt - till farmor, farfar och faster närmare bestämt och det blev en härlig dag som vi fyllde med go mat, lekplatsbesök samt presentutdelning.

När vi kom hem bjöd jag morsan på catwalk och visade upp bland annat min nya coola jacka som sitter som en smäck på min snygga kropp. Kommer att dra till sig många, långa och lystna blickar från avundsjuka kompisar, var så säker.

Morsan fick oxå presenter i form av diverse lakritspåsar medan pappa fick nöja sig med "pappadricka" från Tyskland men han verkade inte ett dugg besviken över det - märkligt? Kanske att han bara höll god min för att inte verka otacksam, eller?

En bra måndag är snart till ända - nu återstår bara sista vällingdosen och kvällspromenad med morsan!

SOV GOTT!

Kameran är kaputt!

Vår kamera är paj! Vår kamera fungerar icke mera! Jag är helt övertygad om anledningen:

"Den är utnött morsan!". Det går inte en dag utan att föräldrarna drar fram den där apparaten ur sitt fodral och ropar på mig att titta in i kameran. Miljontals bilder ligger lagrade i datorn och härförleden införskaffades en extern hårddisk bara för att kunna spara ner ytterligare. Vad skall Ni med alla bilder till? Jag tror att jag nämnt det förut men jag förtydligar mig gärna - när jag blir stor nog att bestämma själv så kommer de där bilderna att konfiskeras.

Tänk vad mina kompisar skall skratta när de ser mig springa runt naken, när jag tultar runt i sockiplast eller när man påklätts något alldeles för puttigt och nuttigt så att man tas för en tjej!

Trodde att det var färdigfotograferat nu men då drar man fram videokameran istället. Ännu mer pinsamt... Hur förklarar man för polarna att det enda ord man kunde säga som någon annan förstod var "mammmmmma", hur förklarar man den vingliga gångstilen utan att skylla på några glas innanför västen? Jag kommer att bli ett tacksamt mobbingoffer - tack för det kära föräldrar!

Sluttjatat om den där rackarns kameran nu. Låt mig kort redogöra min dag idag söndagen den 23 maj 2010:

* väckte morsan 06.00 (inte skall man sova bort dagen och dessutom hade vi bara en timme på oss innan Mormors Bageri öppnade och bäst att hänga på låset om man några morotsbullar ska få)

*08.30 - morsan och mormor till loppis på Drottningtorget och därför fick jag dra upp farsan som låg och sov som en tung sten! Tror nog att jag skall hänga med på loppis någon dag. När de kom tillbaka så hade de med massa fina leksaker till mig och till på köpet råkade jag höra dem säga att det fanns hur mkt som helst att välja mellan! Hallå!!! Om det fanns MER - varför nöja sig med de grejer Ni tog hem till mig? Måste man tänka för alla? Nästa gång får jag allt följa med och rensa upp ordentligt, lämna kvar leksaker? - jag skakar på huvudet och fattar ingenting!!!

*Vi körde mormor hem och när vi ändå var där så stannade vi kvar en stund och det var ett gott beslut eftersom det inkluderade söndagsmiddag! Mums! Min jämnåriga kusin Leo tog oxå plats hos mormor och morfar men jag måste erkänna att jag inte hade så mycket ut av det. Han är så liten, han måste blir buren och kan inte käka själv och sedan förstår man inte ett smack vad han säger och nappen gör det inte lättare att greppa vad han vill - bäbisar alltså! Äsch!

*Morsan hade tänkt sola i trädgården men det hade hon inte mycket för så istället diskade hon och det tyckte hon var kul! Min farsa säger att min morsa är smart men ibland undrar jag?

*Dåligt med sömn idag och päronen tror att det kommer att innebära att de får en tidig kväll - dvs. jag somnar tidigt och deras kväll blir längre - men jag har inte bestämt mig ännu om de förtjänat det. Imorgon lovar jag att avslöja vad det bidde.

Ha en bra söndag och STOR kram till Er alla från Erik!

Fotbeklädnad att trivas i!

Nu tycker jag att päronen har fått jobba nog! Nu är jag trött på att streta emot - både verbalt och fysiskt - varje gång vi ska gå ut. Dessutom har jag sneglat på alla de andra barnen på lekplatsen och det är faktiskt bara jag som är där i sockiplast och det är ju faktiskt lite pinsamt - stor kille som man är!

Pappa trodde han var smart som satte på sig sina egna sandaler för att "inspirera" mig och dessutom tog han fram mammas fina nya röda skor för att distrahera mig. Och det fungerade. Innan jag visste ordet av hade han lyckats få på mig mina sandaler och de känns mycket coolare än sockiplast. Tyvärr kändes det inte som att min outfit var helt optimal. Jag menar, hur många har solglasögon och häftiga sandaler tillsammans med mysisbyxor?!? Fast farsan var så nöjd med att få på mig skorna att han inte hade tankar på att byta byxor.

Eftersom jag än så länge har problem att förklara vad jag vill med de där konstiga orden som alla vuxna använder fick jag ta till ett annat knep. Ett par ordentliga krystningar och efter några minuter luktade farsan till sig att det var dags att gå till skötbordet, och väl där upptäckte han att det behövdes byta såväl blöja som byxor. Som tur var plockade han fram mina häftiga jeans (hade han tagit fram ett par mysbyxor till hade jag nog inte haft "ammonution" till att fixa ett blöj/byx-byte till...). Och visst blev resultatet bra? Nu när solen är här känns det också riktigt härligt att kunna vicka med tårna och dessutom hålls tåjamsen borta. Vid lunchtid hann vi även med mitt första besök hos tandläkaren. Jag fick en ljusgrön tandborste och mina föräldrar fick massa information som inte intresserade mig. Tandläkaren frågade om mina kostvanor och mamma och pappa gav sig in på en lång harang om både det ena och det andra. Det hade ju räckt med "så mycket och så ofta som möjligt!" Men jag litar på mina kära föräldrars omdöme och tandläkaren kanske verkligen behövde få reda på alla detaljer. Om tandläkaren råkar läsa denna blogg kan jag försäkra att det bara är vatten i flaskan i bilden ovanför.

Och nu blir det reklam...

Tyst nu morsan, ser du inte att det börjar nu? Måste lägga mig tillrätta på min sköna, stora och blommiga kudde för att komma i rätt mood...

Sådär ja! Lite snacks i handen och rätt position intagen. Nu kan det börja!

TV-Reklam! Finns det något mer underhållande?

Det skall väl vara när pappa trär mina byxor på huvudet och gör konstiga grimaser eller när morsan kittlar mig under armarna - då kiknar jag av skratt och roas kungligt!

Föräldrarna tror att tv-kanalerna sänder ut något sövande gift under reklampauserna och att framför allt små barn är mottagliga för dessa paralyserande ångor. De funderar på att spela in en "långfilm" av reklamsnuttar att ta till när ingen barnvakt finns att tillgå. Kan kanske funka - men då kräver jag ett lika digert snacksbord som de bunkrar upp när de tittar på film och har mys framför tv:n.

Servera mig krispiga chips, nypoppade poppisar, glass och söt saft så lovar jag att jag klarar mig själv, kanske till och med så att reklamen blir överflödig då.

Testa vetja!

Lekplatsen!

Full fart med pappa idag. Öppna förskolan på förmiddagen och sedan bar det av till lekparken på eftermiddagen:

Efter ett kortare pitstop hemma (läs: blöjbyte) gav vi oss ut på nytt eftersom det var så härligt väder. Jag var inte alls beredd på att vi skulle ut igen och råkade ta på mig skor av bara farten! Jag kom på mitt misstag alldeles för sent när vi redan var ute med vagnen. Jag tror dock inte att pappa märkte att jag tog på mig skorna utan större protester, så jag kan förhoppningsvis knorra ordentligt nästa gång de kommer fram. I och för sig kanske jag inte skall protestera. Det var inte alls dumt med skor i parken. Hmmmm, jag får nog ta mig en ordentlig funderare någon dag, men inte idag, för nu är jag alldeles för trött efter alla aktiviteter och skall ....*gäsp* nog gå och lägga mig snar.........zzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz

Sommarragg!

ÄNTLIGEN! Äntligen har jag fått det jag så länge efterfrågat. Äntligen kan jag slappna av och utan kisande blick se fram emot sommaren. Äntligen vågar jag hoppas på den ljuva och lysande solen.

Högst troligt kommer solen snart att titta fram bakom de regntunga molnen och ge oss den värme och det ljus vi så länge saknat. Solen har ju bara väntat på att jag skall vara ordentligt förberedd och rustad - och äntligen är jag det!

Ni har alltså snart mig att tacka för att våren och sommaren snart är här. Mormor får väl ha lite eloge också eftersom det är hon som ligger bakom mitt senaste nyförvärv:

ett par cooooooooooola brillor!

Kolla in killen som har världens snyggaste brillor att styla med på Ribban i sommar. Spindelmannendesign - kan det bli häftigare?

Alla tjejer kommer att kasta lystna blickar mot mig. Bäst att deras morsor spänner fast dem ordentligt i vagnen - annars riskerar de att ramla ur när de vänder sig efter mig då vi passerar förbi. Jämnåriga killar kan hälsa hem och dra något gammalt över sig - i år är det jag som raggar fritt på stadens gator och torg, helt utan konkurrens!

Vilken sommar jag har att se fram emot! Vilken snygging jag är - det här är grejer det!

Nu till något helt annat:

Imorgon är det den 18 maj och Ni vet väl alla vad det är för dag va? Ser fram emot mycket gratulationsönskningar!

Nu skall jag stoppa undan mina brillor på ett säkert ställe för nu är det dags att möta John Blund och jag skall berätta allt för honom om mina planer för sommaren och alla tjejer jag skall tjusa!

Hejhopp!

Hårtrim?

Föräldrarna har fått för sig att jag är lite långhårig och ser oborstad ut men själv anser jag att mitt fagra hårsvall är ytterst klädsamt - speciellt när jag vaknar på morgonen eller när jag är nybadad för då kommer de där söta lockarna fram!

Vad tycker Ni?Pappa har mycket hår som växer snabbt. Pappa är mån om att inte se oborstad ut och därför går han och trimmar till sin utväxt ofta, ofta - sisådär vart 5:e vecka!

Idag var det frissatid klockan 13.30 och den fulingen hade bokat in en tid till mig med - sådär bara utan att fråga. Jag som inte tycker det finns fog för klippning trodde att jag var safe i och med helgtrippen till Sandby - men tji fick jag. Mamma och pappa hade tydligen en pakt och mamma packade in en ovetande Erik i bilen styrde in till Malmö i god tid att hinna möta upp pappa innan det var dags!

Vilka svikare till föräldrar! Här försöker man spara in pengar till hushållet genom att minimera utgifterna. Iallafall se till så att vi inte lägger vårt kapital på något så onödigt som en klippning av mig - som dessutom inte vill - men vad har man för det?

Till en början tyckte jag att det kändes tryggt och trodde att kanske mamma och pappa tagit sitt förnuft till fånga och bara slösa pengar på pappas klippning MEN ack vad jag bedrog mig...

... helt plötsligt var frisören Gunilla där och pillade och drog i mitt hår... AJJJJJJJJJJJJJJ! Jag VILL INTE, har Ni inte förstått det?

Pust!

Jag vann! Yes! (som pappa skulle sagt) - en liten ynka lock från vänster sida dalade från frisörstolen ner på golvet men det var också allt!

Tog i ända från tårna och använde både röst och kropp för att gira undan saxeländet och jag formade mig likt en orm och gled med lätthet ur pappas stadiga grepp och hela min kropp skälvde och skakade av rädsla för vad den där Gunilla skulle göra med mitt hår. Gunilla må vara en snäll dam men håller hon saxen i handen vill jag varna för henne - håll Er på avstånd!

Hörde dem tala senare om att vi gör ett nytt försök om 5 veckor. Låtsades inte höra!

Go ahead Gunilla - ödsla du din tid på mig du bara men jag vet bestämt att inga fler av mina lockar kommer att falla på Ert salongsgolv. Det blir ytterligare en match och jag kommer att vinna igen. Enda möjligheten Gunilla har till seger är på walk over - kanske att jag kan övertyga föräldrarna om att det inte är lönt för mig att dyka upp.

LÅT MITT HÅR VARA IFRED - pilla inte!

Desto roligare var det när vi kom tillbaka till Sandby och kollade in morfar som lagade middag. Det var färsk torsk som kokades i smakrik lag och som serverades med potatis (med skalet på som det skall vara till fisk om morfar får bestämma) samt smarrig senapssås.

Jag och Plutten åt nog mest! Inte för att de andra inte gillade vad som bjöds utan för att vi åt snabbast och hann roffa åt oss mest! Hungrig var man och det gäller att käka när det serveras gott för man vet inte när tillfälle ges igen. Jag var en tacksam gäst som inte lämnade något kvar på tallriken.

Andra distraktioner för att glömma bort det fasansfulla första frisörbesöket stod mormor för - hon klättrade upp på vinden och hämtade ner mammas gamla "säckstol" - en påse full med små kulor som var jätterolig att vältra sig i tills mormor upptäckte att den läckte från ett hål och såsom jag hoppade och förlustade mig hade vi snart vita kulor över hela golvet. So what - det är inte jag som dammsuger!

Kul var det, så länge det varade och ibland får man vara glad för det lilla. Glad är jag också över att lockarna (minus 1) fortfarande vackert inringar mitt ansikte....

Tack för en trevlig helg mormor och morfar men nu är det dags att fara hem till pappa och se om han saknat mig och har lite krafter kvar att leka och stoja. Mamma är utnött efter en lång helg med mig så nu behöver jag nya friska tag från min andre förälder - visst är det bra att de kommer i 2?

Sandbyhelg med ny fåtölj!

Pappa har kastat ut oss!

-Är vi hemlösa nu, frågade jag morsan med hulkande röst och tårarna rinnande ner för mina äppelrunda kinder? Vart skall vi ta vägen? Var skall vi nu sova, var skall vi nu käka och vad händer med alla mina leksaker, kan vi ta med dem?

Du må tro att frågorna hopade sig i min lilla skalle och jag var alldeles förtvivlad och förvirrad och visste inte vad jag skulle tro!

Morsan lugnade mig med att förklara hur det egentligen låg till och med en lättnande suck förstod jag att pappa inte alls var trött på oss. Även om det är en omställning för pappa att numera vara hemmapappa och ha ansvaret för mig hela dagarna så har jag inte helt tagit knäcken på honom (inte ännu iallafall) och gett honom kalla fötter vad det gäller föräldraskapet. Anledningen till att vi fick ha egna planer den här helgen var att pappa skulle ha gäster hela helgen och deras planerade aktiviteter var inte riktigt lämpade för morsan och mig - nämligen: ÖL, SPEL & andra dåligheter!

Morsan hade andra och bättre planer för oss två - vi packade bilen och for till mormor och morfar istället och frågar du mig så drog pappa nitlotten i detta sammanhang. Tänk att spendera helgen i Sandby med Plutten och god mat och full uppmärksamhet från mormor och morfar. Tji fick han! Kolla in min nya fåtölj! En rolig liten möbel som jag får ha helt för mig själv. Morsan är i och för sig liten och nätt men till och med hon är för stor för att sitta helt bekvämt i denna härliga och skojiga stol som kommer att få en hedersplats i mitt nya rum!

Morfar säger alltid att mormor köper hem en massa skräp på sina "loppisrundor" men frågar du mig så gör hon enastående fynd och jag är hemskt mycket tacksam!

Vad är det som säger att man måste sitta som alla andra? Jag hittade genast nya sätt att angripa och ta mig an min nya möbel. För att främja utvecklingen måste man våga se saker ur nya vinklar, man måste vidga sina perspektiv och jag är fantastiskt duktig på att hitta nya användningsområden med det som kommer i min väg. Min fåtölj må vara en traditionell sittmöbel men den funkar fint som gömställe, kudde eller varför inte leksakslåda. Bara fantasin sätter gränser, inte sant?

Plutten välkomnade mig med mjuka tassar men efter en stund var han ganska matt och trött och ville mest vara ifred. Plutten är en gammal hund och det var tydligen ganska jobbigt för honom att hålla mitt tempo och även om jag gillade att klappa på hans mjuka och lena nos så kunde han inte se tjusningen i det och ville hela tiden springa ifrån mig!

Morfar är glad för mjölk - så mycket att han ägnat stora delar av sitt yrkesverksamma liv åt just denna produkt och bransch och vad passar väl bättre då än att inviga sin nya kosse-pyjamas när man är här på besök?

Som en liten reklampelare för mjölkproduktion kröp jag stolt runt på golvet och visade upp min nya outfit!

Pappa må dricka öl och umgås med grabbgänget och ha hur kul som helst men han missade alla våra upptåg och det är hans förlust.

Idag skall vi göra ett kort gästspel i Malmö och då kommer vi att möta upp pappa för gemensam klipptid hos frisören men sedan åker morsan och jag tillbaka till Sandby för ytterligare en kväll av nya roligheter och god mat - blir tydligen fisk som morfar införskaffar på torget i Lund, skall bli gott!

Som Gud skapade mig!

Jag har inte bara en favoritsysselsättning - varför nöja sig med en när det finns så mycket som är så roligt? Varför snåla med skojigheterna? Inte jag inte!

Svårt att göra en inbördes rangordning men tvingar du mig så skulle jag nog säga att jag värdesätter ett par saker högre än andra. Följande är min topp-3 lista (utan inbördes ordning):

* MIDDAGAR

* KALAS

* BAD

Observera att detta är status just nu. Med tanke på hur mycket nytt jag upptäcker och lär mig varje dag så kommer ovan lista med största sannolikhet vara inaktuell om ett tag. Kanske att jag gör listan längre nästa gång, kanske att jag byter ut några aktiviteter med andra, kanske att jag utvecklar listan längre fram och då eventuellt poängsätter. Kanske att jag gör flera parallella listor... bara min fantasi sätter gränser för hur det kommer att se ut.

För Er som gillar att fjäska och dalta med mig så kan jag avslöja följande: Ert slit och tålamod kan eventuellt ge utdelning. Vem vet - jag kanske gör en "personer jag gillar bäst-lista"! Då du, då kanske ditt namn hamnar där på toppen av min lista. Kör hårt säger jag, dalta på!

Jag svävade ut där en liten stund med allt prat om listor (morsan är likadan - hon har oxå svårt ibland att komma till saken) och det resulterade i att jag inte var så uppmärksam och morsan hann få en bild av min rumpa - men det bjuder jag på, de säger att jag har en söt rumpa och en söt rumpa tål väl att tittas på?

Pappa är trygg att ha i vattnet och han och jag brukar trängas i badkaret med diverse leksaker som distraherar mig när morsan försöker tvaga håret på mig. Hon tror att jag inte märker något när hon håller på men vem kan undgå den stickande schampookänslan i ögonen när hon missar att hålla för och allt vatten rinner ner i ansiktet på mig?

Även om pappa ofta hoppar ner i vattnet med mig när det är dags för kvällsbadet så händer det faktiskt att jag badar själv. Nåja, jag stänger inte in mig i badrummet, häller upp vatten och hoppar ner alldeles på egen hand, någon hejd på min utveckling får det allt vara. Vad jag menar var att jag ibland sitter alldeles själv i badkaret och då blir det mer space för mig att leka omkring och det gillar jag - plaskiplask så att hela golvet och föräldrarna blir blöta de med!

Annat var det förr i tiden. Här har Ni en LITEN Erik som knappast kunde klara sig själv i plurret. Kolla in mina magra armar, kolla hur näpen jag var!

Tur att man käkat upp sig. Mager och pinnig hör historien till!

PLASK, PLASK!!!

Ps. För Er som redan nu vill kvala in på listan jag nämnde tidigare kan jag nämna att jag börjar bli lite trött på mina leksaker... Ds.

Harry Potter?

Pappa säger att jag ser ut som Harry Potter med mitt märke i pannan. Jag vet inte vem Harry Potter är så det säger mig ingenting. Först tyckte jag att han sa att jag såg ut som "Hairy Hopper" (min vita gosekanin), men det var inte logiskt då jag varken är vit, lurvig eller har långa öron. Fast det visade sig att han sa Harry Potter och att han skall läsa böckerna som handlar om honom för mig om några år, så det ser ut som att jag får vänta ett bra tag innan jag förstår vad pappa pratar om.

Glassmiss!

Många undrar hur det är att vara hemma med pappa istället för mamma, och det är en ganska svår fråga att besvara. För det första är inte förutsättningarna riktigt desamma. När mamma var hemma var jag mycket mindre, min rörlighet var mer begränsad och vädret var betydligt kallare. För det andra är det en känslig fråga. Jag misstänker att båda mina föräldrar läser min blogg och jag vill inte på något sätt skriva något som sårar någon av dem. Hi-hi.

Men jag kan väl nämna några typiska skillnader. För det första är min pappa lite mer svårstartad på morgonen. Mamma brukade t.o.m. väcka mig ibland, men det är ingen större risk med pappa. Långt ifrån. Jag brukar knuffa och smågnälla en liten stund tills han fattar vinken, men ibland sover han riktigt tungt och då får jag ta till det tyngre artilleriet. En morgon var han helt omöjlig att väcka och efter en stund beslöt jag mig för att stiga upp på egen hand. Det visade sig vara ett dåligt beslut. Jag hade inte räknat med att det var ett stup på minst 50 cm som omgärdar föräldrarnas säng och jag åkte i golvet med pannan först. Det enda positiva med detta var att farsan flög upp som en blixt och var omåttligt omtänksam och pjåskig resten av dagen. Hmmmm, om det inte hade gjort såpass ont hade jag nog kört det här "trixet" varje morgon....

En annan skillnad är att pappa har en lite mer "avslappnad" inställning till städning. När mamma var hemma gick dammsugaren varm. Pappa tycker att man skall ta fram den först då det rasslar i slangen, vilket aldrig inträffar så länge mamma är hemma. Men när mamma inte är hemma kan det ibland se ut så här:

Ovan syn hade stressat mamma till det yttersta och dammsugaren hade åkt fram direkt - pappa hämtar kameran istället. Om ni undrar vad det är på bilden så är det min reseproviant i form av smörgåsrån som jag påpassligt plockat fram ur en väska och sedan skakat ut ur plastplåsen eftersom det var ett sådant härligt ljud.

Ett tredje exempel på hur mamma och pappa skiljer sig åt är deras inställning till GOTT - och då pratar vi inte om morötter andra nyttigheter som mamma värdesätter och uppskattar högt - nä, här snackar vi GOTT, alltså riktigt gott. Sådant som vi andra anser hör till livets frestelser och som är svåra att motstå.

Pappa drog med mig till IKEA häromdagen med förevändningen att vi skulle köpa nya mjölkvispar till mamma - snällt va? Både jag och pappa visste dock den riktiga och sanna anledningen och det var inte något så fjantigt som några köksattiraljer inte. Någon som smakat mjukglassen på IKEA? Någon som i utbyte av 5:- kan motstå denna frestelse med krämig och lagom mjuk glass som serveras i en krispig och mäktig strut? Tänkte väl det!

Men ack vad vi bedrog oss!!! Hur kan glassmaskinen vara sönder just idag när vi kom på besök - undra om mamma genomskådat vårt syfte med inköpsresan och bett personalen i glasskiosken spela oss ett spratt?

Fick bli IKEAchips och IKEAskorpor istället och då kändes resan iallafall inte helt förgäves!

Föräldrar kräver egentid!

Igår ansåg morsan och farsan att det var dags för EGENTID!!!

Vadå? Vad menar de? EGENTID - vad är det för löjligt påfund? Är vi inte en familj kanske? I en familjekonstellation finns inte plats för egoism eller något som är ditt och mitt. I en familj håller man ihop och till och med kanske BITER ihop när det känns lite jobbigt. Jag skulle nästan vilja kalla föräldrarnas utspel för utfrysning, lite mobbingvarning!

Någon som har numret till BRIS?Fick ringa mormor och morfar som kom till min undsättning! Mormor är rolig och jag hade ganska snart glömt bort att morsan och farsan satt där i andra ändan av stan i biomörkret och svullade popcorn och godis utan mig.

Mormor fick låna min röda bil som jag fått av föräldrarna i 1-årspresent. Låg lite baktanke bakom denna generositet...

Mormor må ha barnasinnet kvar men någon babyvikt har hon inte (mormor är inte tjock, det var inte det jag menade, jag bara menade att min bil nog inte är gjord och anpassad för vuxna). Vad jag ville komma till var att om mormor nu har sönder min fina bil så kan jag ge morsan och farsan dåligt samvete och har ytterligare en anledning att vara kinkig och vresig på dem när de kommer hem . Att mormor sitter sönder bilen när de är ute och roar sig det kan inte bli något annat än deras fel... När farsan läser detta så kommer han att säga att jag resonerar PRECIS som morsan gör - hihihi!

Bilen höll så jag fann ett annat sätt att jäklas med päronen:

Jag somnade som jag skulle när mormor och morfar gav mig nattvällingen MEN jag vaknade till när föräldrarna kom hem och DÅ var det slut på deras EGENTID må du tro! Blev överraskad att jag hade ork och kraft att skrika så länge och så högt och mycket och jag vill tacka grannarna som inte kom upp och klagade - det var bara något jag måste göra för att få lite jämvikt i familjen och visa vem som bestämmer!

Godnatt!

Bubblor!

Idag var en bubbeldag!

Bubbeldag, kanske du undrar? Vad är det?

En bubbeldag, kan jag informera, är en dag fylld av skojigheter. Du vet, när det händer saker som får det att liksom bubbla i magen av iver och lust. Idag var det återbesök till huset för att gå igenom en ordentlig besiktning - morsan och farsan vill ju inte köpa säcken i grisen, jag menar, grisen i säcken!!!

Föräldrarna ansåg att jag skulle ha det roligare hos farmor och farfar och de hade nog rätt. Hörde att det mest varit prat om takpannor, golvbrunnar och annat boring så visst var en förmiddag ute i Hofterup bra mycket roligare och farmor tog mig med på en lång och sövande (lantluft har den inverkan på mig) tur med vagnen.

Jag drog vinslotten eftersom jag slapp allt det tekniska snacket och istället fick jag ansluta mot slutet av besiktningen och hann få en skymt av huset som vi snart tar i besittning. 4-åriga Hugo som bor där nu hade vattenkoppor så morsan höll mig på behörigt avstånd. Sägs att det är bra med barnsjukdomar men morsan anser att jag kan sjuka ner mig senare, hon säger att det passar dåligt att vara sjuk nu när det är så mycket annat på G.

Besiktningen gick bra och nu skall det bara prutas lite på priset och sedan kan vi förhoppningsvis flytta i sommar och då kommer vi att ha en stor och grön trädgård som jag kan springa runt i... ... och då slipper vi kanske söla ner hela vardagsrumsgolvet vilket är fallet nu när farsan och jag jagar såpbubblor inomhus - till morsans (städerskans) förtret!

Kolla in hur jag fångar den ena bubblan efter den andra...

"Farsan, blås mera!"

Plutten & Jag!

Jag vet att morsan vill ha katt men ju mer jag tänker på det så är jag nog en hundmänniska!

Hundar är lite mer att greppa tag i och dessutom är de hyfsat dresserade och tacksamt nog så är de lika lättlurade som jag är så länge det vankas något gott att tugga på. En godsak till vovven och sedan kan man göra nästan vad man vill med honom.

Nu skall jag kanske vara försiktig i mitt uttalande eftersom jag fortfarande aldrig stött på en katt eller har någon personlig erfarenhet om hur de är att umgås med. Däremot har man hört fördomar om att katter är egensinniga och bara leker när de själva känner för det och till på köpet har de vassare klor än vad hundar har och rivsår är ingen lek. Har hört att de fräser de där rackarns katterna - hundar däremot skäller och det inger respekt, det är lite coolt tycker jag!

Söndagsmiddag hos mormor, morfar och Plutten idag. Plutten hade tagit sin tillflykt till trädgården när vi anlände men det hade han inte mycket för... ... morfar, kom nu så att vi kan jaga rätt på Plutten och säga hej till honom!

... mormor, du får oxå hjälpa till att leta reda på byrackan!

Om jag klappar snällt så går det bra och Plutten låter mig hållas om än att han är lite på sin vakt. Morsan säger att han är lite rädd för mig! Hallå? Stora vovven som skäller och har sig är rädd för lille mig? Tihi - det var allt lite roligt det....

Äh, vadå? Är pinnen roligare än vad jag är? Om du har en pinne så vill jag oxå ha en pinne...

Seså Plutten, släpp nu pinnen och låt mig ta hand om den. Nähä - du vill inte släppa? Okej, då får vi se vem som är starkast, jag är envis och ger mig inte.

Fick dock se mig besegrad av denna best men det var snarare så att jag gav upp för annat pockade på min uppmärsamhet när mormor ropade och sa att maten var klar. Det var smarrig köttfärslimpa med potatis och sås - lätt att tugga och så smakade det gott också!

Tack för en bra dag mormor och morfar! Ni kan förresten förvarna Plutten att jag kommer att vara mätt och utvilad nästa gång vi ses och då skall vi allt få se vem som är den sanne vinnaren!

Bakom mina solglasögon!

Den långa, mörka och kalla vintern är ett minne blott i och med att vi bläddrat fram till 1:a maj i kalendern och nu har vi väl ändå tagit oss fram till våren - den andra i mitt ettåriga liv?

För att återknyta lite till gårdagens inlägg så har jag haft lite svårt att glömma den hemska sko-butiksupplevelsen men jag blev lite lättad idag när jag drog mig till minnes en visa som farsan och jag brukar höra på i bilen när vi är ute och far med Forden - texten handlar om några barn som inser att det är vår och att de då "får gå utan strumpor och skor"!

Om vår = skolös så förstår jag inte varför farsan skulle envisas med att handla på oss inte ett utan två par som kanske ändå är urvuxna när hösten gör sitt inträde. Jasså - visan säger inte hela sanningen? Men varför lyssnar vi på ljug då? Halllå - jag blir lite förvirrad! Min lilla hjärna måste få rätt information från början annars kommer jag in på villospår!!! Man går utan skor sommartid men ibland har man skor ändå - har jag fattat det rätt då?

Nu var det inte skor jag ville tala om idag utan SOLEN!

Solen är en del av våren och solen är fin och skapar värme och gör så att alla blommor blommar och hjälper gräset att blir grönt och alla träden slukar solstrålarna som ger näring åt dess knoppar att slå ut till löv plus att solen bländar mig när vi är ute och promenerar och det är högst irriterande!
Farsan har löst problemet genom att skaffa solglasögon!

Jag vill också ha! Jag vill dra mig till minnes att jag tidigare i år har låtit påskina att ett par solglasögon stod högt upp på min önskelista till min födelsedag. Här hjälper man till och gör det lätt för alla som skall handla presenter men är det någon som läser och tar ens önskemål på allvar? Nähä!

Får väl låna farsans så länge...

... ingen lätt match att sätta på dem kan jag intyga! Jasså, de är upp och ner!

Sådär ja! Vad säger du? För stora? Äsch, det är inne med stora glasögon nu, det har jag läst i ett av morsans modemagasin som jag bläddrade i (läs: rev sönder) häromdagen. De här funkar bra så länge! Sorry farsan, du får köpa nya! Ha!