Kalas i DUBBEL bemärkelse

Familjen Månsson är en märklig familj på många sätt! Som exempel kan nämnas att hela familjen firar sin födelsedag i februari månad - nåja, Marie fyller den 23:e januari men det måste väl nästan räknas till nästkommande månad? Iallafall så brukar det bli 2 dubbelkalas under årets andra månad och idag var det pappa Glenne och kusin Robin som firades.

Tågarp? Nä, jag har aldrig varit där förut och inte morsan och farsan heller verkade det som för det var lite gnabb i bilen om vem som kollat färdvägen innan vi lämnade Malmö. Farsan gav morsan skyllen men hon slängde tillbaka den på honom. Till slut hittade vi rätt - hur svårt kan det vara i en by som man passerar på ett par sekunder? Hihihi. Riksvägen 20 - såklart att det var huvudgatan och familjen Månsson bodde i en jättevåning i ett stort hus med en stor trappa som jag önskar att jag fått glida upp och ner för själv! När skall jag få klättra i trappor själv egentligen? Hemma har vi hiss och skall jag bli bra någon gång så måste jag ju få börja öva och vad passar väl bättre än när vi som idag har trappa att tillgå? Snälla morsan och farsan - kan vi inte åka till mormor & morfar eller farmor & farfar snart igen - där finns ju trappa?

Robin och Bobby är mina kusiner men just nu har vi inte så mycket utbyte av varandra. De är stora, tuffa killar medan jag bara befinner mig på krypstadiet!

Här har Ni en annan kusin som mer är i min ålder även om Lucas anser att jag är lite för liten för att vara rolig att leka med. Dessutom var han rädd att jag skulle ha sönder hans fina bilar men hallå? Jag har väl aldrig sönder saker, jag bara tuggar lite på dem men tappar snart intresset!

Moster Marie hade roligt mest hela tiden!
Glenne är en cool kille och här gör han tummen upp för presenten - presentkort på Biltema! I soffan slåss jag och Lucas om mormor och morfars uppmärksamhet! Morsan, precis som moster, bara skrattar!

Min kusi Bobby skall själv bli pappa snart och låt mig presentera den blivande morsan: Janna! Jag gillar verkligen Janna, hon är så snäll och söt till tusen, och jag jagade ihärdigt hennes uppmärksamhet. Man vill ju hjälpa till, jag menar, hon skall snart ta hand om en egen liten knodd och övning ger färdighet, inte sant? Massor av lek med Erik ger en bra grund att stå på när det blir dax för dem att hantera sin egna bäbis!

Min andra moster - Helena - var som vanligt snäll och gullig! Hennes man Andreas är bara det ena - snäll alltså!En massa kusiner samlade idag och här är det senaste tillskottet - Leo! Leo och jag är som jag tidigare nämnt jämnåriga men han får gott växa till sig lite innan vi kan lattja runt. Han är så liten att han kan gå sönder känns det som. Men han verkar hålla en "Erik-kurva" - 2 månader och väger redan 5,8 kg - heja, heja!

Lego är något nytt för mig och vad kul - så många delar, så många former och så mycket färger! Synd bara att jag endast fick hålla i de större grejerna och farsan och morfar skulle hela tiden hålla koll på att jag inte stoppade i munnen. Tänk när man är lika stor som Lucas och kan bygga och leka själv!

Rambo (doggen) blev trött framåt kvällen och jag anklagar inte honom -det var många intryck och mycket lek och mycket mat!

När jag var såhär TRÖTT i mormors knä var det hög tid att hoppa in i Forden och fara hem!

Tack Familjen Månsson för en trevlig, god och underhållande kväll.

En vanlig dag

Idag har det varit en bra dag. Det har inte hänt något speciellt och vi har inte varit på någon utflykt, utan det har helt enkelt varit en vanlig och bra dag. Jag kände redan tidigt imorse att det skulle vara en speciell dag idag och tyckte därför inte att vi skulle slänga bort värdefull tid genom att sova. Föräldrarna delade inte min entusiasm, åtminstone inte halv tre då jag försökte mig på att väcka dem. Efter att ha blivit "dopad" med lite välling fick jag ge mig till tåls (läs: sova ett par timmar till), men vid halv sex-tiden fick det vara nog. Jag lyckades åtminstone få upp mamma. Pappa verkar vara svårflörtad på morgonen.

För att kompensera mamma för mina aktiviteter på tidig morgonkvist beslöt jag mig för att visa upp mig från min allra bästa sida när kameran åkte fram. Jag poserade som jag aldrig gjort annat i mitt liv (vilket inte är alltför långt ifrån sanningen om jag tänker efter) och när vi tittade på bilderna visade det sig att de blev så lyckade att vi hade svårt att sålla. Därför blir det hela fem bilder i dagens blogg. Håll till godo:

Buzzador

Morsan gillar att testa nya saker! Att hon kan göra detta och samtidigt förväntas ha åsikter om det testade och att någon dessutom kräver att få höra om hennes erfarenheter passar morsan utmärkt!

Allt detta får man om man är Buzzador och en sådan är morsan sedan länge. Just nu är hon i uppstarten av 3 nya projekt:

*duschcreme

*ansiktscreme

och kanske det som intresserar MIG mest

*barnmatsDESSERT


Trodde först att det var dessertpaketet som hade kommit men tji fick jag när jag förstod att det var DOVE duschcreme som jag stoppade i munnen.

Dove VisibleCare - a renewing body wash creme, proven visible skin improvement in 7 days!

Vatten - & badfantast som man är så skall man vara rädd om sin hud och morsan min smörjer och smörjer mig - allt för att behålla den, som hon kallar det, goa babyhuden!

Kanske kan Dovekrämen vara något för mig ändå? Skall ta med mig i badet ikväll och sedan köra en vecka och se om den håller vad de lovar.

Ni kommer definitivt att få höra mer om desserttestet för jag är ytterst laddad inför denna test, ser det som en mycket viktig uppgift - dessutom tror jag nog att kan tillföra mer än vad morsan kan när det gäller vad en bäbis gillar eller ogillar i matväg!

11,77 kilo att älska!

Har jag någonsin gjort någon besviken när det kommer till min tillväxtkurva? Nä, just det och dagens mätningar på BVC (10-månaderskontrollen) visade inte på några dalande värden de heller.

Yes! - som farsan skulle sagt!

Jag fick träffa både Erika och fabror doktorn och de intygade att jag såg både frisk och välmående ut. Doktorn klämde och kände och lyssnade och pratade med mig och skojade hej vilt - han var en rolig och snäll figur som inte anmärkte på min "tjocka" mage utan stillade morsans oro med löften om att den kommer jag snart att springa bort! Dessutom poängterade han både en och två gånger hur fin min viktutveckling varit och att morsan skulle vara stolt över mina valkar!

Yes! - som farsan skulle sagt!

Dagens mätningar gav följande uppgifter att föra in i farsans diagram:

Vikt: 10,77 kg
Längd: 77,2 cm
Huvudomfång: 49,4 cm

Jag gissar att den "slankekur" morsan hotat med inte längre är aktuell och jag ser redan fram emot helgen och kalaset vi ska på - högst troligt att även jag kan få ta del av lite sötsaker då!

Yes! - som farsan skulle sagt!

Morgonbestyr och tvära kast

Vad är detta för en lattjo liten pryl?

En spännande mojäng med en lampa som lyser i skiftande färger. Dessutom ger den ifrån sig ett roligt ljud och det kittlar i händerna när den vibrerar. Denna märkliga pryl stoppar farsan i munnen varje morgon.

Morsans är inte lika rolig, den varken gör ljud ifrån sig eller har några fräcka ljusskiftningar. Min är coolare än morsans eftersom den även är utrustad med en bitring men inte hälften så fräck som farsans...
... jag vill oxå ha en tandborste med batteri - snälla! Men jag önskar inte farsans håriga ben - än på ett tag iallafall! Fniss, fniss!Idag lekte morsan och jag som vanligt och det blev lite "tittut" som sig bör. Idag var det lite mer "kurragömma" än "tittut" och morsan tog sin tillflykt till garderobsrummet men man är ju en smart kille och jag avslöjade fort hennes gömställe.

Såhär glad blir jag jag morsan och jag leker!

Såhär ledsen blir jag - 30 sekunder senare - när morsan säger att leken är slut och vi måste sova middag!

Tvära kast mellan känslouttrycken men är man så här liten har man inte så nyanserat kroppsspråk. Det blir lätt allt eller inget!

Det är iallafall inte speciellt svårt att förstå mig - antingen är jag glad eller ledsen, inte tjurig och långsint som morsan kan vara ibland och då står farsan som ett stort frågetecken och undrar om han gjort något fel just då eller om det är någon gammal oförätt som hon vill att han skall få sota för... Kvinnor!!!

Insnöade

Det snöade och var kallt idag så det blev mycket inomhusaktiviteter för morsan och mig. I en paus från ballongerna kände jag mig redo att plocka fram den där gåvagnen som mina snälla föräldrar införskaffade för en tid sedan. Farsan har inte riktigt greppat inställningen på vagnen - det vill säga, hur man justerar motståndet - men jag är lyckligt lottad att ha en klok moder och igår tog hon saken i egna händer och fixade till genom att byta ut 2 skruvar mot ett par längre.

Simsalabim så var min lekvagn ett helt annat verktyg att träna med i min strävan att kunna gå upprätt på mina lurviga två! Det är så enkelt.

Från sittade...

...till stående och faktiskt gående - om än bara ett par stapplande steg!

Jag lovar att träna mer och nästa gång blir det rörliga bilder - promise!

Ballonger

"Tittut" är lekarnas lek! Tänk bara på alla möjligheter det finns att variera den!

Du kan gömma dig bakom en filt, ett täcke, en kudde, en dörr, ihopknölade kläder, dina händerna eller varför inte som idag, bakom en ballong! Endast fantasin sätter gränser hur långt man vill utveckla denna min favoritlek. Här hemma är det ingen hejd på idéer till nya sätt att leka min lek - och jag får hjälp av både morsan och farsan.

Tills helt nyligen tyckte jag att det var helt OK att ligga på skötbordet och bli blottad varje gång det hade hänt något i brallorna men ju äldre man blir desto mer privat blir man, inte sant? Torr blöja vill vi väl alla ha men finns det inget smidigare sätt? Jag försöker kränga mig ner och ur föräldrarnas grepp varje gång det är tid att byta men de vinner alltid. Ibland låter jag dem vinna - det är de gånger de "lurar" mig med just min favoritlek och här får fantasin verkligen fritt spelrum. Tänk dig handdukar, torkisar, toapapper, golvmatta, duschdraperi och tänk även schampoflaska så har du något av den rekvisita som vi brukar använda oss av när det är blöjbyte.

Tänk dig sedan hur fantasin flödar i alla andra rum och vid alla andra tillfällen så förstår du att det skall mycket till innan jag tröttnar på "Tittut-leken"!

"Tittut"!
Det började med att morsan skulle plocka fram batterier och det slutade med att vi hade världens ballonghav på hallgolvet.
Min morsa har hyfsat god kondis och starka lungor men hon pallar inte hur många ballonger som helst - iallfall inte så många som jag vill ha. Därför får man väl rycka ut själv och visa att man är man! Mycket luft har jag inom mig men det mesta kommer ut andra hållet i form av små pruttar. Fniss, fniss!

Sedär morsan, så skall det se ut!

Gissa vilken färg jag gillade mest?

Den röda såklart! Det svävade så fint i luften och såg ut som en god och solmogen jordgubbe - färdig att sätta tänderna i. Tänder som jag faktiskt har många av vid det här laget. De två risgrynen i underkäken har snart sällskap av 4 tänder ovanför och det är bra en tidsfråga innan jag slåss med farsan om de där saftiga biffarna! Mumsfillibabba!

Lördag i Dalby

Min middagslur fick tidigareläggas idag! Morsan och farsan har lärt sig att jag är lite mer medgörlig och mindre kinkig om jag får ta igen mig ett tag mitt på dan. Eftersom jag inte är så mycket för att sova HELA natten igenom passar det mig ypperligt att få lite vila då och då under dagen också. Nattetid måste man vakna upp med jämna mellanrum för att försäkra sig om att man inte missar något skojsigt som kanske tar fart efter att jag krypit till kojs.

Efter en liten tupplur idag på förmiddagen packade vi in oss i bilen och for iväg till Dalby där ett kärt gäng var samlat; farfar, farmor, gammelmormor och FASTER såklart!
Jag är onekligen fasters favorit (FF) och som sådan får man kungligt uppassande med god mat och ljuvlig dessert. Dessutom är faster en fena på att stärka min självkänsla och mitt ego - det kvittar vad jag gör - jag är ALLTID söt och fin och bäst i hela världen!

Jag kände mig i fin form idag och delade ut pussar till höger och vänster - här får gammelmormor sin beskärda del!Efter en lång dag med mycket mat och lek var det skönt att få rida hem på farsans trygga axlar!

Min farsa är en vältränad "ung" man men även han har begränsningar. Kanske skall förtydliga! Vi körde bil hem de 3 milen från Dalby - färden på axlarna var från affären runt hörnet och upp till lägenheten, i runda slängar ett par hundra meter!

Tvättassistent

Morsan gör mycket här hemma tycker jag. Farsan är inte helt sysslolös (uttala: lat) utan bidrar med det han kan och hinner men morsans ansträngningar är mer frekventa och omfattande.

Morsan har dock sagt att när hon börjar jobba igen så kommer det att vara farsan som dammsuger, dammar, tvättar, vattnar blommor, stryker och allt annat sådant där husligt! Jag vet inte om hon verkligen tror på det hon säger eller om det bara är en önskan från hennes sida.
Det handlar inte om BARNARBETE (det vet jag är olagligt) - det handlar snarare om att jag vill vara en hjälpande hand och kanske lära mig ett och annat. Känns bra att kunna visa farsan hur man skall göra när det är hans tur - just in case han inte har koll själv!

Tänkte att jag skulle börja med att sortera tvätten i färger - det är väl så man gör?

Man måste ha koll på materialet oxå - det har morsan nämnt... Farsans polo är mjuk och go, ska nog inte blandas med hårda och tjocka jeans? Eller? Jag har mycket kvar att lära.

"Morsan kom hit och ge mig tvättråd..."

Mormors Bageri

Alla vet att min morsa gillar morötter men vad få vet är att jag ÄLSKAR morotsbullar och allra helst de från Mormors Bageri. Har för övrigt inget att göra med just min mormor men goda bullar det har de minsann.

Allt som oftas lyckas jag övertala morsan att ta vägen förbi Spångatan när vi är ute på vår morgonpromenad. Jag menar, vi är ute och vandrar varje dag utan mål - är det inte roligare att ha ett syfte med sina promenader? Då har man något att se fram emot när det biter kallt i kinderna eller när vinden nästan sliter regnskyddet av vagnen. Vad härligt och lugnande att veta då att man inom kort ska göra ett mysigt och varmt och gott cafébesök - inte sant? Lite smulor lämnar man efter sig men vad gör väl det när man har en morsa som dammsuger flera gånger varje dag? Och dessutom gillar det...

Även om bulle mättar gott så är det knappast en fullgod måltid och saknar säkerligen flera av de näringsämnen jag måste sätta i mig dagligen.

Eftersom jag själv saknar insikt om vad jag behöver käka för att må bra så känns det tryggt att mina föräldrar och andra vuxna omkring mig har koll på detta.

Här ser Ni förresten mig när jag sitter och väntar på den varma måltiden att bli serverad.

Morsan gillar reklam och det gör jag med. Morsan läser reklamen men jag brukar mest slita sönder och tugga på den... men inte idag - idag var det reklam för bokrean den 25:e och den vill vi inte missa och morsan och jag plockade ut våra favoriter mellan tuggorna.

Idag har jag tillbringat en fullspäckad och händelserik dag med faster, farmor och farfar i Hofterup.

Kameran åkte tidigt fram och snäll som faster är erbjuder hon sig alltid att stå BAKOM kameran. Därför finns det så få bilder av mig och henne tillsammans. Men det gör egentligen ingenting vad mig anbelangar - jag vet ju att faster och jag har ett särskilt förhållande som ingenting kan ändra på! Men kanske kan jag i framtiden övertala henne att uppträda mer FRAMFÖR kameran också...den som lever får se! Farmor har inte kunnat få tid hos frissan förrän i slutet av veckan, och därför får hon dispens (för den här gången). Farfar har så lite hår numera att han - enligt egen uppgift - inte bryr sig om hur han ser ut när han blir förevigad...tur för mig, som naturligtvis gärna ställer upp i allehanda poser på egen hand, men gärna blir fotad tillsammans med mina nära och kära då och då för att verkligen visa att allting verkligen är så idylliskt som jag beskriver det! Idag har jag - enligt tre enhälliga utsagor - uppfört mig exemplariskt. Jag har ätit, sovit, gjort diverse piruetter och varit precis så gullig och charmig som alla förväntar sig av någon i min ålder. Mat och dryck saknades förstås inte - som vanligt hos farmor och farfar bjöds på förplägnad i flytande och fast form som kunde ha fått vilket medeltida gästabud som helst att framstå som mediokert. När jag blev trött men sömnen inte ville infinna sig ryckte farfar ridderligt ut och gick ut på två tvåtimmarspromenader för att vagga mig till sömns. På det hela taget är jag mycket nöjd med min dag på landet, och hoppas på ett snart återseende - särskilt med min kära faster, naturligtvis:)

Loppor på Loppis?

Loppispremiär för mig idag!

Mormor är en fena på att besöka loppisar runt om i Skåne, eller Sverige för den delen - eller hela världen kanske är mer korrekt att säga. Säg loppis och mormor spetsar öronen. Hon älskar att brottas och stångas med andra hugade besökare och ser det hela som en tävling hon skall vinna. Dessutom gör hon alltid fynd. Morfar är av annan åsikt och frågar sig hela tiden "Vad skall hon med grejerna till?" eller ännu hellre "Var skall vi få plats med detta?". Nyligen skänkte mormor bort massor av möbler och prylar till Erikshjälpen. Morfar säger att risken är nog stor att hon kommer hem med sina "egna" saker en vacker dag...Staffanstorp Sockerbruk var platsen för Lions loppmarknad idag och vi var inte ensamma om att ha snappat upp tid och plats för kön ringlade sig låååååååååång utanför tegelbyggnaden när vi i god tid kom fram och försökte hitta en parkering. Gissa var vi hittade mormor? Jo, längst fram i kön!

Det gjordes inga fynd idag och vi bestämde oss snart att dra vidare...

Nästa stopp var S.Sandby och där bjöds det på goda grekiska biffar med glass och kolasås till dessert. Jag skulle kunna äta kolasås till middag varje dag om det bjöds - sött och slirigt gott i munnen. Gav MERSMAK!

Förutom god mat hittade jag en inredningsdetalj som vi saknar hemma hos oss - en trappa! Wow, me like! Morsan är däremot ganska lättad över att vi bor på ett plan. Förstår ingenting?

Mormor visade upp ett riktigt FYND som hon gjort vid tidigare tillfälle. Kan det vara loppis måntro?

Jag är lite för liten just nu men med min tillväxttakt sitter jag snart grensle över denna träcykel och slirar runt likt värsta rallyföraren och kör över Pluttens svans innan den gamle hunden ens hinner blinka - vänta bara!

Trappan har en viss höjd... Hm, undra om man kan åka utför trappan... Hm, kanske något att testa nästa gång... fniss, fniss!

BarnTeater

Om jag hade vetat vart vi var på väg idag när föräldrarna drog med mig ut i snöyran så hade jag kanske varit mer uppspelt och förväntansfull men ovetande om vad som komma skulle somnade jag till det sövande gung som uppstod när vagnen drogs fram över isiga och sliriga trottoarer.

Morsan och farsan väckte mig mitt i en go dröm men såhär i efterhand förlåter jag dem... Hör här bara:

Vi hade parkerat vid ett stort gult hus och vår vagn var bara en i mängden - till och med fler barnvagnar än när vi är fulltaliga på mammaträffarna! In i det gula huset skulle vi och därinne fanns massor av flickor och pojkar i min egen ålder och de hade oxå sina föräldrar med sig.

"Vad är detta?", minns jag att jag hann tänka innan vi gick in i den stora salen som var alldeles rund till formen och där väggarna var täckta med stora trappsteg, det såg iallafall ut som trappsteg men jag fick förklarat för mig senare att det var sittplatser och den runda avsatsen vi samlades på var en scen.

Mitt på scenen sittande på små kuddar i en halvcirkel samlades vi. Framför oss fanns inte så mycket mer än ett draperi, en gitarr, en mystisk väska samt en flicka. Flickan presenterade sig som Josefina och hon såg ut precis som en prinsessa med rosa klänning och med ett diadem i det långa håret.
Wow! Snacka om underhållning på hög nivå! Till en början satt jag tyst framför mamma och bara tog in allt jag såg framför mig. Den mystiska väskan visade sig innehålla allt från konstiga djur till fjädrar och coola bubblor. Efter en stund blev det svårare och svårare för morsan att hålla mig kvar på min plats. Flera gånger gjorde jag seriösa och allvarliga försök att kasta mig in mot scenen och alla roliga saker som fanns där. Morsan lämnade över till farsan när hennes krafter tog slut och det var nog tur det....

... för då kom den fantastiska BOLLEN fram. En jättestor boll i magiska färger som liksom skrek på mig att fånga den. Tur för de andra barnen att farsan min är så stark och höll mig i så fast grepp - annars hade bollen varit min och ingen hade kunnat ta den ifrån mig, jag lovar!

Mitt i all uppståndelse tappade jag strumporna och här se Ni mig efter föreställningen när jag är framme vid prinsessan och blickar ut över folkhavet för att försöka hitta mina ägodelar... jag menar, utan strumpor hade hemfärden blivit kall...

...sedan när bryr jag mig om strumpor??? Det var annat jag spanade efter - den där bollen var verkligen magisk och den hade verkligen ropat efter mig... kanske om man kunde ta sig bakom draperiet? Kanske om jag kunde göra ett djupdyk i den där väskan? Jag VILL ha den där bollen!

Morsan sa något om att komma hit till Folkets Park och "Barnens Scen" fler gånger och hittar jag inte bollen idag så kan jag ju alltid göra ett nytt försök då!