onsdag 15 juli 2009

Ajajaj!

Här har Ni mig lyckligt ovetande - lugnt sovande! Kanske att jag intagit en mer strategisk försvarsställning om jag VETAT.Våra besök på BVC brukar vara lugna tillställningar. Det är vägning, det är mätning och det är gulligull med söta sköterskan Erika... och det mest dramatiska som händer är att jag slår en drill på Erikas skötbord - slår aldrig fel - hör liksom till.
Idag var inte en vanlig dag - det blev jag snart varse. Kanske att den tomma lekhörnan ovan är just tom för att jag med mitt hjärtskärande skrik skrämde iväg de stackars barn som eventuellt var där. Vi bebisar förstår kanske inte varandra fullt ut MEN ett skrik är ett skrik och det betyder fara och när fara råder så söker vi skydd - inte sant alla bäbisar därute?
Vad var det som hände egentligen?
Skall jag vara ärlig så tror jag nog att mamma och pappa visste vad som komma skulle. Att jag inte misstänkte något när de hela förmiddagen höll på att jamsa med mig. Nåja, de jamsar och gullar mest hela tiden men såhär i efterhand kan jag nog tycka att det var något mer av den varan just idag. Vad jag inte fattar är hur de kunde tillåta Erika att göra vad hon gjorde med mig? Hallå - att få en spruta i vart lår gör väl ONT på vem som helst, vad var det bra för? Mamma och pappa nämnde något om vaccinering och att man är tvungen och att det är viktigt MEN hade jag fått rösta så hade jag lagt in mitt VETO.
Även om både Erika och mina föräldrar intygade om att det nu var över så kommer jag att vara MYCKET misstänksam vid nästa besök och vilken tur att jag börjar få koordination på benen för behövs det så kommer jag att försvara mig med värsta sparken nästa gång - var så säker!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar